Transkriberad uppteckning

Lussemorgonen skulle man upp vid 2-3 tiden och ha sig lussebeten. Den bestod av brännvin, kaffe och doppet.. Sedan började man att laga till julen. Det bryggades och bakades, tvättades och lakades. Karlarna var på logen och tröskade. Man bakade i två dagar. Brödet skulle räcka till ett par månader efter jul. Alla i familjen skulle ha sina bestämda kakor. Barnen och tjänarna skulle ha sina julhögar och bonden själv skulle ha en kaka som han sedan gömde till vårarbetets början, den så kallade vårkakan. Vid bryggningen användes ett stort lakekar. Först slogs hett vatten på maltet i en kittel. Så slogs brygden i karet, som kallades rosten. I botten på detta låg aleträn och ovanpå dem halm. Veden avsåg att ge färg åt dricken. Denna fick nu först stå och dra sig över en natt. Blev det ingen vört, trodde man att trollen hade tagit den. För att förhindra detta stoppade man ett glöd i karet. Sedan silades dricken och jästen tillsattes. Min mor brukade sticka en kniv mellan gjordarna , för att inget ont skulle ta på drickan. Man skulle alltid ha vävt ett stycke att sälja till Tomasmarknad. Ett rim löd: "Tomasmässe da, ä här marken i var sta". Till julafton var all rengöring avslutad. Då hängdes handklädena upp. Dessa bestod av längder av vitt tyg med knutna hålsömmar. Hemmagjorda papperskransar hängdes också på väggarna i stugan. På förmiddagen kom soldaten och skulle ha sin julekost. Då stod drickan och ystekarsosten på bordet. Den senare kunde väga upp till 20 kg. Det fick inte vara ledigt för ost på bordet under hela julen. Soldaten skulle alltid tas mot väl och bjudas på mat, när han kom om julafton. I skymningen kom far och drängen in med varsin kärve. Det var tre stukor i var kärve. Far frågade: "Får vi låna hus här en fjorton dar" ? Mor svarade: "Välkomna. Varsegod kom fram å sett". Då satte de kärvarna mitt på golvet, och så fick de var sin sup. Hela huset skulle nu ha kaffe och dopper innan halmen breddes. Sedan stöttes kärvarna i golvet tre gånger, och far såg efter, om där låg korn under dem. Var detta fallet, skulle det bli bra gröda nästa år. När kaffet var drucket, skulle mor breda halmen. Därunder skulle alla sitta stilla och lugna. Ett par stukor stacks under bänken. De skulle man sedan ha under huvudet. Far och mor låg inte i halmen, men barnen låg där och drängen och pigan. Man hade inte av sig kläderna. Halmen låg på till Knut . Nyårsafton och trettondagsafton breddes ny halm på den gamla. Juldagen for man till otta klockan sex. Sedan skulle man inte gå ut någonstans den dagen, för då slängde de gödsel i näsan på en. Annandagen skulle de stå upp bittida och ta môkebollen från varann. Var och en ville vara först uppe. Först mockades i egna stall och ladugårdar. Så tog man môkebollen, en sup och ralleklöva det vill säga den syltade klöven efter stornöt. Sedan mockade man för grannen och skulle då även ha sig en môkebolle . De red och vattnade hästarna annandagen i ottan före min tid.