Transkriberad uppteckning

Käringarna som gick omkring när det föddes barn, tog vara på en liten bit av navelsträngen. Den torkade de upp och la på, om barnet hade nå't födelsemärke. Alltid när nå'n kom in på ett ställe där det var ett nyfött barn, skulle de ta i en 'glo' i spisen innan de gick fram till barnet, annars kunde de ha nå't ont med sej. En som var med barn, fick inte bära ett barn. Då skulle det barnet de bar få kistespiker. Det kan de få om mora sätter sej på ett kis-telock och det smäller i lås också. Anna i Ögärdet hade mycket sån't där för sej. Lotta i Ögärdet var med Emil när hon bar Elin Annas dotter. Och Anna sa sen: Det var inte fritt att tösa hade fått en kistespik i ändan. Det blir som ett hål och det vill inte gärna läka sej. De skulle vara fyra faddrar - två av vart slaget. Och så de som bar barnet utom - tre par ihop. 'Gumma' skulle gå ut och 'pinka' innan hon tog barnet. Sen skulle hon inte pinka innan hon la ifrån sej det igen. Gjorde hon det, skulle barnet kissa i sängen. De skulle äta smörgås när de kom tillbaka det första de gjorde innan de la' ifrån sej barnet - det var de skulle lära barnet att äta. Och sen skulle de lämna barnet till far'n, för då kaste de alla bekymmer för barnet på honom. Faddergåva la' de. Gummefarn skulle gå omkring och ta upp pengarna och gå till mora med dem. De skulle lägga ihop till 'vaggesvejen', sa de.Vill du gå efter vaggesvejen? sa gummefar'n. Nej, jag lägger hellre en krona, sa den. Sen fick väl föräldrarna gå efter den själva. Det skulle vara en stor lång stång, som de skulle hänga vaggan på, och så skulle den guppa upp och ner. Der skulle såna hejdundrande gökar till, när de hade lagt pengarna. Om de inte kallte upp de döda, hade de för sej, det skulle bli någon sjuklighet på barnen. De skulle slänga tänderna i spisen och säja: Ge mej en guldtand istället för en bentand. Käringarna skulle aldrig gå ut innan de hade gått i kyrke utan att de hade en karlarock på sej med en spik och en brynesten i 'flika' (fickan). Det var för att inte nåt troll skulle komma åt dem. Och de fick inte gå bort nånstans, och aldrig fick de ta nån i hand innan de hade tagit prästen i hand.