Transkriberad uppteckning

/Lysning förekom sällan under advent eller fastan. Vid "nedan" torde ej heller lysas, ty då blev barnen svarta (synd- fulla). /Ej lysa på tomma tunnor (Hembryggd dricka skulle finnas vid lysnings uttagande annars skulle det alltid bliva brist på dricka i det hemmet.) /Andra lysningsdagen kommo gåvorna och presenterna till brudens hem, där de givande undfägnades på bästa sätt. /Bröllpet firades i flera dar, 3 vanligtvis men och 5-8. Oftast började de på fredagen. Bjudningen därtill kom då på söndagen. /Bjudaren klädd i högtidsdräkt red på bandbeprydd häst med sa´l (tycks vara beaktansvärt att det var sadel på hästen) och framförde bjudningen muntligen samt sade då även till dem, som skulle köra flyttlassen. Bjudaren var en släkting eller granne till brudparet och för- / plägades vanligen med "kaffe och en halv". /Bröllopet stod mestadels på den gård, där de nygifta skul- le stanna. /Flyttningen skedde dagen före bröllopet. Släktingar skjutsade eller hämtade brudparet. Före dem redo så de två - någon gång fyra - s.k. förridarna eller spelmännen som på fioler och klarinett spelade hem det blivande brudparet. Dessa förridare redo ifrån det övriga följet, då de kommit en bit på väg från hemmet, till bröllopsgården för att underrät- ta om de andras ankomst och vad de förde med sig. Därpå redo de tillbaka för att möta och sedan följa "brud- paret" fram och talade så om vad dessa skulle undfägnas med. Efter brudparets vagn kom "rånevagnen med dubb- la hästar" (sängklädeslasset) med kopparkitteln överst och på vilken en man med klubba slog takten till spel- männens musik. /Var det en något till "tät" brud som bortgiftes hade hon i hemgift; en byrå, en dunbädd, 3-4 bolstrar och 2 sticktäcke och en stor kopparkittel. /-/ I "bröllopsgården" mottogs följet av / förstyrn (värden) och brudkvinnan (värdinnan) som redan nu voro anlända och så hölls stort kalas redan den dagen. Hästarna: vackra, feta, med blankpolerade mässingsbeslag på seldonen och färgrika band. /Bröllopsdagen. Vid 12-1 tiden voro alla samlade. Gästerna väl- komnades på gården av spelmän, förstyrn, brudkvinnan och uppasserskorna. Dessa senare skulle ta emot fonen (förningen) som i regel medhades på själva bröllopsdagen. Fonen bars i ett långt "pudevar" (örngott) och bestod vanligen å 7-8 vetekakor och en ost, så vreds "varet" runt ett slag och därpå nedlades ett "bra" stycke kött (får eller kalv). Pannkaka,skor- por och ringar hörde ock till förningen. Uppasserskorna sågo också till att varje familj fick "bakfon" med tillbaka: bröd, ost och ett stycke pannkaka. /Gästerna välkomnades med en sup åt männen och ett glas vin åt kvinnorna. /Bruden kläddes i en granngård, svart klänning vanligen och vit slöja, blombeströdd.Det hade hänt, att brudar upp- trädde i "rosenröda" slöjor. Brudkvinnan klädde bruden och / höll sig under hela bröllopet i brudparets närhet. Hon skulle flytta "hyns" (dynor som brudparet skulle sitta på) allt ef- tersom de flyttade sig. Om bruden på väg från granngården till vigseln först fick syn på en man bland gästerna skulle det vara tecken till, att hon skulle bli "herre i huset": /Efter vigseln, som skedde i det blivande hemmet, kom middagen. Smör, ost och bröd framsattes. Var och en fick skära skivorna och vara försiktig nog att ej skära för tjoc- ka eller tunna skivor vilket noga uppmärksammades. Kött, fläsk, korv och potatis var andrerätt; "klimpesoppa med rötter och russin i till efterrätt. Brännvinet spara- des ej. /I den öppna fyren i rummet stod en stor kopparkit- tel med nytappat dricka. Därjämte hängde ett mått att dricka ur. Efter middagen reste prästen och därpå började dan- sen. Brudparet dansade ensamma första dansen. Därpå "förstyrn" med bruden också ensamma. Sedan delto- / go alla i dansen. Det tillkom brudgummen att dansa med varje tärna och bruden med varje marskalk. Det dansades: valse, polske, engelske och menuett. Då det dansats ett par omgångar skulle flickorna byta klänningar d.v.s. ta ny klänning på. Ingen av dessa bå- da klänningar skulle de så ha på de följande bröllopsdagar- na. /I skymningen kommo de s.k. "mjölkerskorna". Bekanta och vänner till brudperet som kommo med ny mjölk, som skulle användas till "vitgröten", vilken alltid avslutade första bröllopsdagens festlighet så där kl. 6-7 på morgonen. Mjölkerskorna inbjudos och deltogo så i dansen varvid brudgummen måste dansa med en var av dem. /Som mellanmål fick man vid midnattstid pannka- ka, lingon och bröd. Så kom ett themål (ölsupa med teka- ka) Kallskål icke att förglömma eller s.k. kall toddy- dricka och sirup blandat i stora stenfat och östes upp i glas. De gäster som ej hade för långt hem och som ej hade till- / godosett sig för mycket av bröllopets goda utan att de orka- de hem, gingo var och en till sitt på morgonen. /De övriga bäddade "syskonsäng" med täcken och dynor på golvet. /På andra bröllopsdagen kommer åter bjudaren, nu gående, till gårdarna och inbjuder gästerna att återkomma. Han hade alltid vin och brännvin med och bjöd alla på går- den därav. /Vid middagen andra dagen satte förstyrn fram tre tallrikar och då upptogs brudskåln, spelemanspeng- ar och pengar till kocken. Var och en som kom fram med sina slantar till de tre tallrikarna bjöds på ett glas vin och värden omtalade vad var och en gav i brudskänk. /Denna dag drogs också "björk" till huset. Gäster- na gingo till en närbelägen hage och fällde en björk som släpades fram till gården under sång och glam. Var det en stor björk, var det tecken på, att bröllopet varit präktigt och alla var nöjda. /Brudskådare (åpare) infunno sig både första och andra dagen.Fägnades med brännvin, bröd o pannkaka. Dansade på gården.