Transkriberad uppteckning

Om den sjuke ville byta liggplats var det tecken på, att han ej hade långt kvar att leva. De närmaste anhöriga voro om så ske kunde närvarande vid dödsbädden. Klockan stannade på somliga ställen på själ- va dödsstunden, ty då skulle den sjuke ha lättare för att dö. Kistan gjordes vanligen hemma på gården och så snart som möjligt. Den gjordes av gran. Locket spikades på med 4 spikar. För övrigt inga spikar, ty dessa multna ej. Så sent som 1882 bars liken till kyrkan. Till varje by hörde särskilt bärlag. Men då liket bars ut från hemmet och då det inbars i kyrkan var det de närmaste släktingarna som buro. Begravningen skedde vanligast på söndag. Det var "ge- nant" att ha den på en vardag. Det tillkom endast de fattiga. Graven grävdes av anhöriga, som också ombesörjde ringning. / Till begravning på söndagen bjöds alltid på torsdagen. Alla begravningsgäster skulle ha "fon" (förning) med. De äldre hade 3-4 "fina" brödkakor (vetekakor) en pannkaka (risgrynskaka) och ost. Barnen hade påsar med ringar el- ler skorpor med sig. Bak- eller "återfon" förkom alltid, vanligen då en 4 brödskivor ### och en bit pannkaka. Man mottogs vid begravningen med en sup (åt kar- larna) och ett glas vin x. Därpå följde kaffe och frukost. Innan man så gick till kyrkan skulle alla dricka ur en gemensam kanna en mun hembryggd dricka. Under vägen till kyrkan sjöngs ofta en psalm. Två äldre män brukade vanligen gå före liket. Kördes liket, skulle en gammal häst användas, ty sedan skulle han inte vara duglig till arbete. Man skulle und- vika korsvägar. Vid återkomsten från kyrkan undfägnades man på bästa sätt med mat och inte minst med dryckjom, vilket senare ofta gjordes sådan verkan, att den glada stäm- / ningen övergick i slagsmål. Dagen efter begravningen bjödos åter alla grannar till sorgehuset och rikligen undfägnades. På tredje dagen hände ofta, att "yste"-gummor kommo och då blev det ystegille med lekar och dans och mång- a ostar. Man skulle kasta granris efter liket, då det bars ut från gården, annars "gick det igen".