Transkriberad uppteckning

Långt inne i skogen i Torrskogs socken fanns förr i världen en liten koja, vilken beboddes av en gammal originell gumma med namnet Ingegärd. Denna koja hade gumman själv byggt samt brutit upp lite mark ikring den. Gumman var en här- dad och seg människa, som kun- de stå ut med vad som helst. Hon liknade till det yttre en rik- / tig zigenarkäring. I kojan inhyste hon även ett får samt några kaniner. Hon trodde mycket på skrock och vidskepelse och hade många märkvärdiga föreställning- ar. Hon trodde bland mycket annat, att det fanns drakar här och var under stubbar och stenrö- sen, vilka lågo och vaktade stora skatter. Hennes högsta önskan var, att döda draken och kom- ma åt skatten. Men hur hon skulle kunna utföra detta dåd, var hen- ne omöjligt att fundera ut. En dag beslöt hon sig emellertid för att gå till en s.k. klok, vilken bodde i närheten, och få råd och hjälp av denne. Mannen var också genast med på saken och rådde henne, som / följer: Hon skulle nämligen skaffa sig marbuskar ur nio ägares skogar samt tjärved av tvilling- tallar ur lika många skogar. Detta material skulle sedan hop- bindas i tre lika stora delar, vilka skulle uppeldas å drakens boning tre torsdagskvällar å rad. Detta skulle ske i fas- tan mellan klockan 11 och 1 på natten. Så tredje nat- ten efter detta skulle draken visa sig. Och gumman åstad för att samla, och hon gav sig ej förrän hon utfört sitt arbete. Då det var den tid då fastan inträffade, begav sig gumman åstad för att angripa Finneruds- draken i Hökhult. Folk som visste om gummans förhavanden, / hade fått för sig att driva gäck med henne. Då hon framkommit till ort och ställe, tänder hon upp eld på drakens boplats, samt sätter sig sedan att vänta på att draken skall visa sig. De, som vill spela henne sprattet, hade slagit sig ner vid ett an- nat stenrös. De tände också upp eld, som snart blir ett farligt bål. Med grov röst ropar en av dem åt gumman: "Vill du ha pengar?" Gumman blir dödligt förskräckt och svarar "ja". Men "draken" kommer närmare henne, men då slår hon omkring sig så att gnistorna ryka om henne och ropar: "Kom inte när mig, för ja har varme!" Sedan tar hon till benen och springer / till en närboende gubbe, vilken följer med henne tillbaka. Men nu är "draken" försvunnen och hans eldhärd är slocknad. Sålunda gick det med "Ingegärd i kojans" skattsökande.