Transkriberad uppteckning

Tiderna har förändrats och vi med dem säger ett gammalt orsög. (ordsög = ordspråk) och det är då inge osan- ning, ty när en kan minnas en 50 år tillbaka så har det skett stora förändringar här i sognen. Här i Stamnared såg allt lite annorlunda ut då. Ån, som rinner igenom Nycklamossen i en kanal, rann på den tiden över alle marker och de stora styckena som nu ligga utdi- kade utmed ån var alltså mader och träsk. Om vårarna släpptes kreaturen samfälle på mossen, så det blev en stor skock med nöttakräg så det var inte underligt kanske det gamla Lumgårds-Johaanna sade en gång då hon som liten flicka skulle hämta hem deras kräg "att ja va-la ett nöd, som inte kunde skela isär våra nöd." Annars var det till att tjudra hårdbackarna. Men vi hade bastup istället för tjuder, ty det fanns ganska gott om linde / Då flådde de linnebark och hade repgång och snodde rep i stora mängder. Har folkmängden minskat sig ? Ja, det skulle jag att kun- na tro, ty så många hyttor som här fanns det var då skröpligt. Och en sådan fattigdom. Det var inte ovanligt att de gingo och tiggde och jag minns att några små barn kommo hem och sade: "Vi skom synga en bede bara vi fåm lite bröd." En del av detta hyttefolk åtminstone försökte ju ändå försör- ja sig själv. På Hölletorpet var det en som var smed. Nåja det var en bra smed, och det var många som gingo dit och det var somliga som födde smeden därhemma istället för att ge honom pengar och då skaffade de järnet själv så det voro själva arbetet.