Transkriberad uppteckning

Spöken har inte heller varit ovanliga här. Jag kan inte minnas mer än en enda historia om spöken, och den skedde inte här i Landa fastän han som såg det var Lan- dabo. Det var min morfar som berättade den. Han och en annan karl härifrån hade gjort en Gö- teborgsresa som voro så ovanliga förr. De voro på hemvägen. Hur det kom sig att de körde över Gåsevadsholm vet jag inte, men det gjorde de i alla fall. Där sågo de ett väsen, som for fram och tillbaka över gärdena. De blev rädda båda två för de begrep, att det inte var något naturligt. - Sar ´e va dä ä? sporde kamraten. Men morfar var lite klokare, så han bad ho- nom för Guds skull hålla tyst. Se, det ska inte vara bra att tala om något sådant förr än dagen efter, sedan man hade sovit på ´t. / Sedan räknade de ut, vem det måste ha varit. Där hade funnits en spektor där på Gåsevadsholm, som hade varit hård och elak mot folket, och det troddes allmänt att han spökade illa, sedan han var död. Han hette Bäcklo.