Transkriberad uppteckning

Den i annat sammanhang nämnda Starke Sven i Ånäs skulle ha varit mycket skicklig i konsten att sätta ihop och läka benbrott. Men vi hade en här i Landa som var ändå värre. Han hette Kal ve Åna. Han botade benbrott, stämde blod och sydde ihop sår. Han hade alltid med sig en liten flaska med en gulaktig vätska. Av den vätskan strök han alltid på ett sår, när han förband det. Sätta bort piggar. Den sjukdomen som de kalla "pegga" (bölder), kan man lätt bota själv. Det är bara att böra ett hål i en trädstam och så ta lite var från bölden på en klut och stoppa in den i hålet och sedan plugga väl igen det. Men för den, som råkar fälla ett sånt träd är det värre. Han får alla / "pegga" som blivit inborrade i trädet och många fler. Det var en karl, som fällde ett träd av den sorten. Och han blev så full av "pegga" så det fanns inte en fläck på hela hans kropp, som inte hade någon, somliga större och somliga mindre. Sätta bort tannavark. Det var någon gammal i släkten - jag tror det var morfar - som fick en sån förfärlig tandvärk en gång på en resa. Så kom han till en smedja som låg vid en korsväg. Där gick han in, ja, inte för tandvärkens skull utan för att få något smitt. När smeden fick höra hur det var fatt så lärde han honom ett gott råd. - Här har du ett hästskosöm, sa han. Ta nu och peta tanden med det, så att där kommer lite blod på det. Gå sen ut på korsvägen här mittför och slå ner sömmet mitt i själva vägkorset. Och det hjälpte.