Transkriberad uppteckning

Käringen till Lars-Annersa hade mjölkahare. Han tjuvmjölkade alla kor i grannskpet och sen sprang han hem och spydde ut mjölken i bunkar och fat. Men en skytt där i närheten svor på, att han skulle ge denne haren en smäll. Nästa gång han fick syn på´n, så brände han på. Det gjorde ingen verkan. Haren satt lika lugn. Ett par andra skyttar kommo till, och alla sköto på denne förbackade haren. Då tog den förste jägaren en silverknapp och la i bössan. Då tog det. Small gjorde det som ett kanonskott och haren stöp. Det blev bara några "lyse- speter" och några gamla solv av hele haren. Men käring- en, som ägde haren, blev så illa sjuk, så de trodde hon skulle dö.