Ingen särskild tid på året för bröllops hallande. Men ett bröllop hölls inte i fastan. Då tog heller ingen ut lysning. Hela grannlaget och alla släktingarna bjöds till bröllop. Nå- gon av brudens anförvanter gick omkring och bjöd i stugorna. Bjudningen skedde åtta dagar i förväg. De som skulle va- ra värd och värdinna bjödos särskilt till detta. Vid bröllopet var alltid en eller två fiolspelare. Fattiga som inte hade att köpa ring för lånade hos en gran- ne så att de hade under vigseln. Kyrkvigsel har inte förekommit ofta. Jag mins en sådan i senare tid. De brukade fara till prostgården och låta viga sig. När de for för att vigas, åkte inte bruden tillsammans med brudgummen. Hon åkte i första kär- ran tillsammans med skjutsbonden och brudgummen i nästföljande åkdon. Men när de for från prästen / åkte de i samma åkdon. Spelmännen stod ute på gården och spelade in alla gäster. Så snart han fick se någon gäst komma, började han spela. Alla manliga gäster skulle dansa med bruden. Hon fick då pengar. Brudgummen dansade med kvinnorna. Vid kvällsbordet eller middagsbordet tog man upp 'brurskåla'. I den lade de efter råd och lägenhet. Mer mins jag inte om bröllop.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
