Transkriberad uppteckning

"Sjöråa" seglade i en halv båt. Hon fick inte mer att segla i för att hon inte skulle kunna ta några med sig. Hon väntade storm eller oväder när hon var ute. Vi var ute och lade ut reven. I soluppgången, så fick vi se ett fruntimmer som stod och tvättade kläder. Hon hade så brått. Min kamrat ville att vi skulle ro dit, men jag ville inte för jag hade hört talas om att hon skul- le kunna välta båten, om en var näsvis å gick henne förnär. Hon stod på ett skär. Hon hade hängt upp en hel hop kläder till torkning. Jag var med om, att hon hade plockat agnet av varenda krok. För när hon ville på det, så tog hon fisken, och var hon på den "go raâ", så hängde hon på fisk. Det var allt efter- som det föll henne in. En gång hade jag en fisk- kamrat med, som brukade släppa något blankt / föremål i sjön, när han hade lagt ut fiskredskapen. Han trodde att han skulle få bättre tur då. "Sjöråa" vil- le ha grannlåter. En skeppare låg vid Åmål och väntade på vind. Hur det var, så var det inte fred vid fartyget om natten. Det dun- kade å slog å levde. Så en kväll kom det ett kvinnfolk ombord och bad hövligt att skepparen skulle vara snäll och flytta på fartyget för han hade blivit stående mitt över hennes boplats.