Transkriberad uppteckning

År 1868 var det "messväxtår" å då var det många fat- tiga, som fick nöja sig med att äta "blinnebrö" å bröd bakat av malen halm å rågax. Ben finmaldes till mjöl, men det gick inte att baka kaka direkt av benmjöl för degen höll inte ihop utan det var till att ha litet havermjöl i. Å jag vet att vi tyckte det var som kalas om vi fick fatt på en rik- tig haverbrödsbit. Se de fattiga hade ju inte något de mer än det som de kunde tigga till sig eller sådant som delades till dem av socknen. Jag minns inte något om barkbröd, för ingen i denna trakten har, som jag vet, "trängt" använda det. Men far och mor hade ätit barkbröd. De hade smakat på det. Det var grått å beskt. Det blev ingen kraft i kroppen efter det. Men de kunde fylla magen, så att det inte gjorde ont i den. De högg ned furor å så tog de den vita / bark, som var närmast träet. Den grova barken kun- de de inte använda. Den vita barken "fläktes" från den andra. Så torkades den till hårda "skrocker" å sedan trös- kades den sönder. Det var, om de hade mycken bark, som han tröskades. Hade de mindre så slogs han sönder med en klubba. Sen hade de barken i säckar å for till kvarnen med den och fick den malad. Barkbrödet bakades bra tjockt för att det skulle hänga ihop. Så hände det att de måste mala otröskade ax. Kvick- rot torkades å maldes till mjöl och så vildhavre. Brän- näslor samlades å stuvades. De kokade som välling av dem. Fiskare här på trakten tog tillvara fiskbe- nen, som de torkade och mol till mjöl. Fåren brukade de ge ungtall. Det kastades in till dem å så fick de äta allt de rådde med. På våren bru- kade det för det mesta fattas foder åt kreaturen. Å blev det lång vinter, så kunde det bli alldeles ut- repat i ladorna. å då var det inte annat än att ge sig till skogen å skära ljung. Det skars med / skära eller lie, så bar man eller körde hem det. Man skar av topparna på ljungen. Den fick de äta som han var. Så repade de "renlav" på bergen. När det dröjde ut på våren innan det blev något grönt på marken, så fick de riva ned gamla halmtak å fora med den halmen. Den skars av till ###### å blandades upp med "renlav" och hästgödsel. De gjorde "sörpe" åt kreaturen.