KORPMET@

...
Meny

Lucia. Tomasdagen. Jul.

Berättare: Andras Öjersson (f. 1851)
Upptecknare: Ingrid Settergren

Transkriberad uppteckning

Lusemorgonen skulle man upp vid 2 - 3 tiden och ha sig luse- beten. Den bestod av brännvin, kaffe och dopper. Sedan började man att laga till julen. Det bryggades och bakades, tvättades och lekades. Karlarna var på logen och tröskade. - Man bakade i två dagar. Brödet skulle räcka till ett par månader efter jul. Alla i familjen skulle ha sina be- stämda kakor. Barnen och tjänare skall ha sina julhögar, och bonden själv skulle ha en kaka, som han sedan gömde till vårarbetet början den s.k. vårkakan. Vid bryggningen användes ett stort lakekar. Först slogs hett vatten på maltet i en kittel. Så slogs brygden i karet, som kalades rosten. I botten på detta låg aleträn och ovanpå dem halm. Veden avsåg att ge färg åt drickan. Denna fick nu stå och dra sig över en natt. Blev det ingen vört, trodde man, att trollen hade tagit den. För att förhindra detta / stoppade man ett glöd i karet. Sedan silades drickan, och jästen tillsattes. Min mor brukade sedan sticka en kniv mel- lan gjordarna, för att inget ont skulle ta på drickan. Man skulle alltid ha vävt ett stycke att sälja till Tomase marknad. Ett rim löd: "Tomasmässe de är här marken i var sta." Till julafton var all regöring avslutad. Då hängdes handkläderna upp. Dessa bestod av längder av vitt tyg med knut- na hålsömmar. Hemmagjorda papperskransar hängdes också på väggarna i stugan. På förmiddagen kom soldaten och skulle ha sin julakost. Då stod drickan och ystekarsosten på bordet. Den senare kunde väga upptill 20 kg. Det fick inte vara ledigt för ost på bordet under hela julen. Soldaten skulle alltid tas emot väl och bjudas på mat, när han kom om julafton. I skymningen kom far och drängen in med var sin halmkärve. Det var tre stukor i var kärve. Far frågade: `Får vi låna hus här en fjorton dar ?` Mor svarade: "Välkomna. Varsego kom fram å sett !" Då satte de kärvarna mitt på golvet, och så fick de sin sup. Hela huset skulle nu ha kaffe och dopper, innan halmen breddes. Sedan stöttes kärvarna i / golvet tre gånger, och far så efter, om där låg korn un- deer dem. Var detta fallet, skulle de bli bra gröda nästa år. - När kaffet var drucket, skulle mor breda halmen. Där- under skulle alla sitta stilla och lugna. Ett par stukor stacks under bänken. Dem skulle man sedan ha under huvudet. Far och mor låg inte in halmen men barnen låg där och drängen och pigan. Man hade inte av sig kläderna. Halmen låg på till Knut. Nyårsafton och trettondagsafton breddes ny halm på den gamla. Juldagen for man till otta klockan sex. Sedan skulle man inte gå ut någonstans den dagen, för då slängde de gödsel i näsan på en. Annandagen skulle de stå upp bittida och ta möke- bollen från varann. Var och en ville vara först uppe. Först mocka- des i egna stall och ladugården. Så tog man mökebollen, en sup och ralleklöva d.v.s. den syltade klövern efter stornöt. Sedan mockade man för grannen, och skulle då även ha sig en möke- bolle. De red och vattnade hästarna annandagen i ottan före min tid.

Socken Fotskäls
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Lucia. Tomasdagen. Jul.

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR