KORPMET@

...
Meny

Vårarbete

Upptecknare: Erland Svensson

Transkriberad uppteckning

Till jul bakades förr ett bröd, som kallades vörtbröd. Av detta skulle minst tre kakor gömmas tills vårarbe- tet började. Dessa kakor förvarades alltid i en sädesbing- e. Av dessa kakor skulle dragarna och den som sådde äta, när vårarbetet började, för att de skulle stå ut (orka) med vårarbetet, som var ganska ansträngande. Lämpliga dagar för havresådden voro den 28 och 29 ap- ril. (Thyre och Tycho). Inträffade olämpligt väder de dagarna, skulle man vänta tills den 5 och 6 maj. Potatis skulle sättas den 19 maj – Potentia. Lin skulle sås den 20 maj – Carolina. Den 25 maj skulle kornet sås. Den råg, som såddes på hösten, skulle sås den 25 augusti, om man ej använde utsäde av årets skörd. Men om / man använde som utsäde råg av årets skörd, sådde man den 5 och 6 sept. Det ansågs fördelaktigt om man kunde så sådant, som skulle bära frukt ovan jord, i nymåne; det som bar frukt under jorden, t.ex. potatis och andra rotfrukter, skulle helst sås eller sättas i nedan. Om det blev tidig och gynnsam vår, fick man inte ha för bråttom. Ett ordspråk säger: "När våren bråttar, skall bonden dröja". Det fanns även föreskrifter om hur tätt så- den skulle sås. Kornet skulle sås så, att det föll tre korn i ett oxaspår, ärter skulle sås så glest, att ett får med lamm kunde ligga mellan ärterna, linet däremot borde sås så tjockt, att gåsen slant (kanade) om hon gick på åkern.

Socken Dalums
Landskap Västergötland
Härad Redvägs hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vårarbete

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR