Transkriberad uppteckning

Julgran började de med före min tid. Man fick inte titta under julbordet, för då fick man se bilden av den som skulle dö under året. Bilden syntes på golvet. Jag och mina syskon låg vakna och skulle se när lå- gan på julljuset dansade klockan tolv på natten. Vi såg inte att den dansade. Men de har sagt, att lågan släpper schen och stiger upp en lång bit över ljuset och sen går ner igen och tänder det. Hönsen skulle ha av den inte grötan på julafton. De and- ra kreaturen fick bättre hö. De skulle ha tröskat upp till jul, annars var det en skan- dal. Men de skulle gömma litet spannmål på logen, så de kunde kasta det sista på julaftons morgon. / Julneken satte många på en stång på dyngestan förr, om den låg till så, att den syntes från boningshuset. En del satte henne i ett träd framme vid huset. De använde den till hac- kelse. Här på trakten lät de aldrig julaneken sitta uppe mer än ett par veckor, tills den var uräten. Men jag såg i Skene i Mark att de lät julanekerna sitta året ut, tills de satte upp en ny. Julahalm har jag aldrig sett, men jag hörde talas om i min barndom, att den fanns på somliga ställen.