KORPMET@

...
Meny

Jul.

Berättare: Kajsa Persson (f. 1845)
Upptecknare: Ingrid Settergren

Transkriberad uppteckning

Tak och väggar i stugan skurades till julen med sand. På golvet gnodde man med en björkkvast. Slutligen torkade man med en mjuk mossa. Övriga helgdagar strödde man sand på golvet och finhackat granris, men om julafton tog man i stället in långhalm. Vid skonken sattes granen. Väggarna be- hängdes med vita lakan och handkläden med knutna fransar. På de senare fästes papperskransar. Jag och och min syster lade också var sin tavla med våra namn på. Des- sa var utklippta i kulört papper och uppklistrade på vit bakgrund. Gardiner uppsattes endast till jul och midsommar. Julneken sattes upp i ett träd, när som helst under jul- afton. Vid middagstiden koktes fläsk, och vi doppade i grytan. När julhalmen bretts på eftermiddaden, skulle vi åter till bordet och äta. Då bjöds på ost och smör och kött med pepparrot och fläsk. Efterrätten utgjordes av sagosoppa med russin. Denna / rätt återkom nyårsafton och trettonafton. De hade för sig, att de döda kom och tittade på husets folk, när dessa satt till bords julaftons kväll. Det skulle då vara mycket ljust i stugan. Julelden skulle flamma, och det skulle stå ljus på bordet. På kvällen lekte ungdomarna i halmen. En lek kallades "Ta julebocken". Därvid lade sig en person på magen på golvet, och två andra lade sig tvärs över honom med huvudena åt olka håll. De höll fast i fötterna på varann. Nu gällde det för den som låg underst att resa sig och krypa fram. "Lura mus" gick till att två personer satte sig på golvet sida vid sida med benen åt motsatt håll. Sen gällde det att kasta motstånda- ren över ända. "Resa till Tyskland". Personerna sitter som vid föregående lek. Den ene säger: "Vart ska du resa?" - "Till Tysk- land". - "Vad skall du göra där ?" - "Köpa malt och salt och gryn till min lille julegris". - "Kan du visa pass på det ?" Därvid svänger den andre upp benen och den förste passar på att hugga till med en karbas av halm. - När man "drog kävle", satt man med benen mot varann på golvet. Därtill höll båda personerna armarna utsträckta och omfattade med händerna samma käpp. Nu bestod leken i att dra motståndaren upp från golvet. / Min far hade en Betlehemsstjärna. Den kallades också julastjärnan". Den var stor och vid och trind som ett hjul, men den var försedd med hörn. Det såg ut, som om den var gjord av vitt fint skinn. Inuti den satt tre ljus. Far och några till var ute och gick med den om trettonde. De sjöng vid husen, men de var inte utklädda.

Socken Horreds
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Jul.

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR