Transkriberad uppteckning

Julahalmen hade de, och så gjorde de julakors av halmen och hängde i taket. Och så gjorde de julabockar också. Så la de sej på ryggen och skulle ta dem med tårna över huvet. Jula- granar hade de också både utanför och inne, stora granar. De klädde dem med papper och små ljus, som de stöpte själ- va. Julagran hade vi hemma, när jag var liten. De bakte tre soters bröd till julen: en sorts knäcke- bröd, hårsällebröd (grovt) och fint bröd. Och så skulle barnen ha julahögar. Först en stor kaka av det grova och så en lite mindre av det fina och så en stor flätad ring ovanpå. Och där- ovanpå en avlång ring och en "till och från" - det var en ring än- da som en åtta - och så en höna allra överst, med peppar- korn till ögon och en tras av rött garn på huvet. Somliga gav kreturen vetehalm julafton, för att det skulle vara riktigt fint. Men våra gav dem alltid hö. / Ett ljus skulle brinna hela natten. Dog ljuset själv, så dog den, som hade tänt ljuset, det året. De hade för sej att döda kom hem den kvällen och skulle vara med. Och de skulle gå i askan och göra märken efter sej där. Kom det någon juladan, tog de en slev full med köttspad och kastade i ansiktet på dem. För det var så skamligt att gå bort då. - Juladan gick de och måkade också. Somligstädes gjorde de så illa - ledde upp korna på rännet och allt möjligt - men somligstädes gjorde de så fint.