Transkriberad uppteckning

Vaggvisor: 1) Vyssan, lullan, lullan lej, kommer sotarn tar han dej. - 2) Ria, ria Ranken, hästen hette Planken, han hette inte så, för han hette Apelgrå. Vart skall vi rida, jo till en liten piga, och när vi kom fram så var det ingen hemma utan ett par små hundar, som låg på sina bänka och kno på sina länka och skällde vov, vov, vov. 3) Vyssa lulla, lulla, nu kommer ett par kesande kalvar. - En som var med ett barn fick inte bära ett annat barn till do- pet. Det kunde vara ända till tio faddrar vid barndop men det kunde ock vara tre eller fyra par alltefter som de hade råd till. De som var rika gav barnet pengar. Så bruka de uppkalla barnen efter förfäderna. Innan barnen var döp- ta skulle ljus bränna för att de inte skulle bli förtrollade. / Innan modern kyrktagits fick hon inte gå ut, utan måste vara hemma. - När barnen fråga vari- från de kommit sa´ man, att ett fruntimmer hade hämtat dem i skogen eller också var de uppfiskade ur sjön.