Det var en de kallte Jansson här borta, han var i syne, så han kunde möta begravningar ibland. Han och en gubbe till gick ifrån Mölnlycke en kväll. När de kom upp ikring Mölndal, mötte de en begravning. Jansson såg den och han gick ur vägen. Den andre såg ingenting, och han gick rätt igenom det. Den andre frågte, varför han gick ur vägen, men han svarte inte. Men den andre dagen talte han om det. Han sa ingenting på kvällen, för då skulle de spotta blod, sa de. Den gamla barnmorskan inbillte sej, att hon hade mött en huvudlös gubbe här borta i liden. Det är gamla urminnes krigsplatser härnere - det har funnits minnesstenar - så det kanske har varit efter det.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
