Transkriberad uppteckning
Jul är så hemtrevligt när de hade halm på golvet, julehalm skulle de la ha om de så skulle gå och be om en kärve. Det skulle ligga så redigt och fint och det skulle vara av den bäste. Så skulle barna ha julehögar på bor- det. Så gjorde de julbocka och julkroner. Julkroner hänger sällan stilla. På julafton och första juldarna skulle de vara så stilla som möjligt. Juldan skulle de inte gå till någon. Den seden är väl här än. Så hade de för sig så många jullekar i halmen: Sticka ut öga på Tora. Då laga de till en trehörning av halm som stog på halmen. Då skulle två perso- ner ställa sig intill halmfiguren, den ena med ansiktet mot densamma, den andre med sin rygg mot den förres. Båda höllo i en käpp som de hade mellan be- nen. Det hela gick ut på. att den som stog med ryg- gen mot Tora skulle stöta med käppen så Tora gick / omkull. Den som stog vänd mot Tora hade då att föra un- dan käppen, så att den inte träffade halmfiguren. – Bea om julsobel: Då hade de två stakar som de bundo fast i två diagonala hörn av ett lakan. Så ställde en sig framåtlutad och tog lakanet över ryggen och båda käpparna in mellan benen. Det skulle vara en sorts julbock. Det ena hörnet av lakanet skulle föreställa huvud och det andra svans och så skulle personen hålla i käppen och röra på huvut och svansen och säga: ”Får jag litet sovel till jula.” - Slåss med vallpojke: Då ställde de två stolar en bit ifrån varandra och la ett soffelock på. Så klädde de ut ett par pojkar, gjorde ett par docker av gamla pal- ter. Så la’ de ett lakan eller täcke över och en person la’ sig under soffelocket, så hade han en pojk på var sida. Sen skulle han prata det värsta han kunde och det skulle vara pojka som prata. Så skulle de bli arga på varandra och då vrea han till dom så de dagga på varandra. Där slogs de så klädpaltera de hade, rök å dom till slut. – Leka Markus: Då la’ sig två på ryggen i / halmen skaffötters. Så hade de en storer dask av halm så la’ de till varandra i ändan. Julehögarna som barna fick var små kakor som de bakte av alla sorters bröd. Så köpte de dövelskatter och fruntimmer och bilder och la’ piperhästar och vattenbärare på. Så skulle de sätta fast dem med knappnålar och hade de många sätte de väggera fulla.