Transkriberad uppteckning

Det var en gubbe, som bodde väster om Kyrkefalla kyrka, han kunde dra till sig från andra, mat- varor, och så mjölka andras kor. Han var i en skogsdunge utanför, och där läste han det där som drog, och så kom det. Det var nog harar, som kom med det sedan. Om någon förtrollar grädden, så att de ej får smör, när de kärnar, så skall de försöka få lite blod av den, som åstadkommit förtrollningen och ha i grädden. Min farmor tjänte som ung flicka på en gård här, och då kom det / in en krämarkäring där en gång, när farmor satt och kärnade. Denna råkade i dispyt med husmodern, o farmor skratta åt henne. Då blev hon arg o sa': "Vänta du, du ska allt få kärna!" Men farmor sprang opp, vira förklät om handen o slog till henne för näsan, så att blod kom ut. "Nu kan du trolla, om du vill," sa' hon. Det var en gumma här, som kallades "Ebbakäringa", egentligen brukade hon mest bota bölder. En gång kom en pojke dit en f.m. för att be henne komma och bota något fel. Då var gumman i ordväxling med en karl, som höll med häst utanför stugan. Pojken hörde gumman säga: "Var ej styver du, du skall ej komma så långt, du får snart komma tebaka / te Ebbakäringa och be om hjälp." Detta skratta karlen bara åt, och sen åkte han. Då såg pojken, att gumman tog en täljkniv och slängde opp i luften. Och i detsamma var det en virvelvind i luften, som kniven kom mitt i, en "värvirvel". Men efter en liten stund kom samme man tillbaka, och då hade han ett djupt sår i benet. Då skratta Ebbakäringa o sa': "Ja, ja visste, att du skulle komma tillbaka." Då var han ödmjuk och fick be om hjälp, och då hjälpte hon honom.