Transkriberad uppteckning

Jorden brukades i fyra gärden, där odlades råg, havre, korn, potatis och rovor, höet fick de på grästäkterna i ängarna. I ladugårdarna hade de kåltäppan, den var olka stor och rättade sig efter ladugårdens storlek, här odlades kål och kål- rötter samt tobak. I trädgårdarna som var tomt hade, fanns kryddelanden, här regerade husmodern, satte, ränsade, och skör- dade, här odlades köksgrönsaker, kummin till bränvin, mal- ört för ylletygen och kyrkokryddor. En à två aplar och ett par päron och plommonträd ville man gärna ha i trädgården samt krusbär. Körsbär till fruktsoppa fick man från ängarna, där de växte vilt. Hallon fick man köpa vilda av bergsgummor, men hallon var inte mycket på modet förr i världen. Trädgårdsmästeriet såsom födkrok har kommit från herrgårdarna, överskottet herrskaperna fick, körde träd- / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner (15) 2 gårdsmästaren till Skövde. Det var följande herrgårdar som började saluföra trädgårdsprodukter: Karstorp, Klagstorp, Höjentorp, Luntetorp, Knista, den trädgårdsmästare som hade längst att åka var trädgårdsmästaren på Ljunghem. Den första handelsträdgården som anlades i Skövde var Märke handelsträdgård. När doktor Dovertics stora trädgård blev uppväxt höll han mäst hela staden med äpplen, päron och bigarå. Korn odlades för att få malt, det framställdes till husbehov rågodlingen räckte också till för eget behov, men havre köpte man mycket från berget. (Grönemad och Åsbotorp). Något till avsalu blev det inte på grund av det stora hus- hållet. Missväxtåret 1868 fanns inte en tunna råg att uppdriva i Skövde då köpte man från sockenma- gasin och från Ryssland. Linodlingen har aldrig spelat stor roll i skövde. Ett linland ville duktiga husmödrar ha men handlandena skaffade fi- nare och bättre lärfter än de själva kunde väva, ända från Holland. Den kallades Hollandsk lärft. / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner (15) 3 Kål och kålrötter odlades mycket, det var hela kålgården full med. Surkål skulle var och en ha minst en tunna och kålsoppa återkom ett par gånger i veckan. Kålrötter kokades tillsammans med salt fläsk eller kött och sen åts det som kallmat. Potatisodlingen var mer än till husbehov, men de tunnor man fick i överskott bortbyttes till sådana som hade rätt att bränna bränvin. (Källegården), (Ryd) m.fl. Tobaken odlades på kåltäppan så nära ladugården som möj- ligt för där var jorden fetast och ladugården skyddade för blåst. Tobak odlades endast för eget bruk, ej till avsalu. Snus bytte man sig till mot torkade tobaksblad och så var det en gubbe i Mörke som var säker att göra piptobak till honom bar många bladen då han preparerade dem. Hyresgästerna försökte få det så ordnat att de fick sätta en halvtunna potatis hos hyresvärden. För det gjorde de ett par dagsverken eller lämnade ett visst kvantum skogsbär. Om någon från berget kom in med något skjutet vilt / Skom. A. Brandt Skövde Stadstraditioner (15) 4. såsom älg, rådjur eller fogel avyttrade han det i regel på stadskällaren. Var det en hel älg slog några sig ihop och delade den. När fattiga fick sig tilldelat bränsle skedde det så, att var och en fick ett område i ängen och fick där kvista hassel och ene (inget annat) på det viset fick de fattiga bränsle och stadsborna fick sina betesängar uppränsade. Handlandena voro ej då som nu specialiserade, utan hos sin handl. kunde man få allt vad man behövde utom apoteksvaror. De köpte också allt vad som bjöds ut men de satte själva prisen.