KORPMET@

...
Meny

Lösning till några frågor i pristävlingen "Bondens år"

Berättare: Per Nilsson, Norra Skoga, Råda
Upptecknare: Per Nilsson

Transkriberad uppteckning

1 Svalorna kommo vid korsmässa. 10. Ja. Man åt den kaka som vid julen blivit bakad för att ätas när såtiden började. Även hästar och kreatur skulle smaka (Tillägg till Nr 1. Första sådagen var oftast Urbanus. Ordspråk: Om Erik ger ax ger Olof kaka.) 11 Både den som sådde och den som harvade ned skulle vara vid gott humör, pigga o. glada. 14 Man läste en ramsa, som gick ut på att växten måtte bli god. Kornet såddes så tätt så det låg tre korn i fottrampet efter en häst. 23 Man trodde det hade varit en ovän som lyckats åsamka en detta. 26 Ja enär det troddes att tomtar bodde under dem. 31 Skära när man skar liggråg. 6 När man sådde borde det helst vara lugnt. Talesätt: Så i tovvantar skörda i skjortärmar. 9 Fällning av skog och såning i ny. 13 Ja. Oftast sådde de lin. 21. Somliga togo ett lakan begav sig därefter till sin oväns åker på natten, och drog lakanet / över det daggvåta gräset, samt vred därefter ur lakanet på sitt eget land eller åker, de hade därmed tagit kraften från gräset på ovännens åker. 33 Löktskår kallades den skår i vilken sista neken bands. 40 Den bands ihop i toppändan och vid rotändan delades den isär i så många delar som det fanns kor i ladugården Man hängde den inunder taket inne på köksväggen Den gavs åt korna. Den kallades löktnek. 45 Vid Mikaelidag skulle allt vara inne utom kål och rötter, som skulle stå till Heljamöss. Vid Larsmässa skulle man kunna ta ny potatis. 48 Logubbe kallades väl den som för det mesta stod ute på logen. Lovisa var däremot någon handgriplighet som försiggick vid tröskningen. 51 Nej. Därför att man på den tiden använde törestickor till lyse och man därför befarade att få logen nedbränd. 55 Ja det bestod mest av mat av alla slag samt mycket brännvin. 57 Ja om man sköt kattor. 58 Skämd bössa botades genom att man piskade små ormar och stack i böss(kolven) pipan och sköt ut dem sedan 59 bössan gjordes oftast träffsäker på så vis också. 61 Det berättas om ett djur som var på Skansen som det var omöjligt att skjuta men till slut skjöt en man med efternamnet Talek detta djur, fadern yttrade till sonen vid avfärden till Stockholm . "Nu ska du inte ha harskinn i böxera." / 65 Laxöring sept. Sik, gädda okt. 66 Lucia var då ett väsen som man helst skulle vara rädd för. 67 Man var uppe nästan hela natten och åt. Man åt 7 frukos- tar före otta. Kreaturen skulle även ha av det bästa foder som fanns på gården. 68 Ja. Det var mycket skamligt att komma sent upp den morgonen enär man då fick heta "Lusa" 70 Ja. Ja. 71. Nej. När "hon Lussi" stod i skjul, då var det bäst att in- te vara ute för tidigt. 72. Ofta tog man den första skalbaggen man såg, och lade den i saltvatten vilket sedan gavs korna på "sleken" för att de skull gå hem till kvällarna när de kommo i skogen på bete. Lösningarna insända av, Per Nilsson, Norra Skoga Råda

Socken Råda
Landskap Västergötland
Härad Askims hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Lösning till några frågor i pristävlingen

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR