KORPMET@

...
Meny

Kyrkogrim.

Berättare: Torborg Nilsson (f. 1893)
Upptecknare: Hilmer (Helmer) Olsson

Transkriberad uppteckning

Det var en flicka, som hade fått löfte om en sidenklänning, om hon tordes gå till kyrkan tjugo- fyra gånger en jula natt. De hade lagt en grisfot i kyrkan, och i den är det tjugofyra leder, och nu skulle hon ta en led var gång, och så hade hon siden- klänningen på sig. För var gång hon tog en led, så sa det: "Mitt öga e rött", men hon svarade inte. Men när hon kom dit den tjugofjärde gången, så var hon inte rädd längre, utan då sa hon: "Mi röv e svart". Då var det något, som rev sönder hela klänningen för henne. Det var nog ingenting annat än vården. För var kyrka har sin vård. De byggde all- tid kyrkorna på ett djur. Horreds kyrka är byggd på en häst och Surteby på en tupp. / En i Horred råkade ut för den hästen en gång. Det var så, att i gamla tider gick de tillsammans och spann. De kallades för rockeser. Så skulle de gå över kyrkogården, och det var det en som visste om, och så var där en öppen grav, och i den hade han lagt sig, och skulle skrämma dem. När de nu kom, så res- te han sig upp och hade ett lakan över sig, men i detsamma började det sasa under kyrkan. Han sprang sin väg allt vad han orkade, men rockeserna hörde, hur vården var efter honom och slog med hovarna i muren.

Socken Horreds
Landskap Västergötland
Härad Marks hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Kyrkogrim.

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR