KORPMET@

...
Meny

Husligt arbete.

Berättare: A. F. Ljungvall (f. 1850)
Upptecknare: Carl-Martin Bergstrand

Transkriberad uppteckning

Min mor bakade så gott tunnbröd av bart havremjöl. Hon hade så glödande varmt vatten så det kokade, när hon rörde ner mjölet med en bakekävle. Ju tunnare man kunde baka tunnbrödet, ju bättre. Jag har mycket brö stekt, då jag var pojk. Vi hade handfjöler, som vi satte in det på. Tunnbrödet var ungefär en aln i diameter. De förvarade det vanligtvis i högar på loftet. På större ställen bakade de tunnbröd och hade på stänger ett halvt år. - De hade ingen höv (jäst) i tunnbrödet. Kavring bakade de av riktigt rågmjöl. Nej, det var ingen po- tatis i den. Den var inte hövad (jäst). De bakade tjocka kakor och klöv dem på mitten med en stor, lång kniv, medan de var råa. Sedan stekte de dem i ommen. Rågkakan var det bästa brödet, de hade. De kallade den för knäckebröd, för de hade hackat med en knäck som liknade / ett sågblad, på två leder. Det var för prydnad. Kakan var en tum tjock. Potatisbröd. De stötte potatis i ett tråg och blandade vad mjöl som helst i, och de knådade i varmt vatten. De hövade det inte. De bakade det i runda kakor, inte tjocka. De gjorde mest tunnbröd av det. På Orustelandet började de göra skrivebröd. Det var av rågmjöl. Det var en tum tjockt. De gyllade det med äggula, som stekte sej, då smeten kom på kakorna. Skrivekakorna var kalasbröd. På bröllop och begravningar hade de alltid sådant bröd.

Socken Grinneröds
Landskap Bohuslän
Härad Inlands Fräkne hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Husligt arbete.

Fler sägner från Bohuslän

Se alla i Bohuslän »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR