KORPMET@

...
Meny

Vårarbete

Berättare: Adolf Johansson (f. 1860)
Upptecknare: Ragnar Nilsson

Transkriberad uppteckning

Den dag som vi började vårarbetet, så kom de till oss med en kaka. Den kallades för plogkaka. Kakan ha- de legat i spannmålsbingen sedan jul. Hon var hård och ful. Den kakan skulle vara till både körkarlar och dra- gare. Dragarna fick närapå allt. Kakan smulades sönder med en hammare. Hon lades på plogen eller harven. När en hade ätit av den, så skulle en få krafter att hålla ut i andtiderna. Det var detsamma med dragarna. Om de gjorde sina behover, när de hade ätit brödet, så skul- le grödan bli vacker. Folk började harvningen, när jorden var tjänlig. Sådden skul- le helst ske medan lövet var så stort som mus- öron. Linet såddes på Karolinadagen. Eljest var det inga be- stämda dagar. Potatisen väntade man med till det sista / När allt var sått, så skulle de sättas. Såningsmannen var inte klädd på särskilt sätt. Det var vanligen husfadern, som sådde. På småställen kunde också fruntimmer så. Om mannen var borta i arbete, så gick husmodern och sådde. När dragarna spändes från harv eller plog, så lades skak- larna i kors för att dragarna skulle få vila bättre. Vid gödselkörning var det inga ceremonier eller skämt av nå- got slag. En del skrapade gödselsläden och en del ville att något skul- le vara kvar för att högen skulle växa bra igen.

Socken Vinköls
Landskap Västergötland
Härad Skånings hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Vårarbete

Fler sägner från Västergötland

Se alla i Västergötland »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR