KORPMET@

...
Meny

Påsk

Berättare: Evald Wetterström (f. 1887)
Upptecknare: Hilmer (Helmer) Olsson

Transkriberad uppteckning

Påskafton tändes "påskevager" uppe på bergen. "Mess- summersvager" förekommo också förr i tiden, men ha nu upphört. Mest användes tjärtunnor, enris och långhalm. På senare tid har det hänt, att man doppat trasnys- tan i fotogen, och satt upp dem på stänger och så tänt på tjärtunnorna förses med dem för att de skola lysa längre. Efter det elden slocknat, brukade ungdo- men dansa på någon loge. Det var vanligt, att man spelade kort om påskägg under påsken. Påskbrev skrevos. Bilden, som ritades, föreställde i regel en häxa på väg till Blåkul- la. Hon var utrustad med smörjhorn, raka och kvast. Texten utgjordes av en versifierad inbjudan att följa med till Blåkulla. Det berättas om sådana, som sett / häxor stå och kärna smör i vägkorsen. Mögelsvamps- bildningar på bräder o.d. ansågs vara häxsmör. Mot häxornas besök och trolldomskonster skyddade man sig genom att rita kors över dörrar, på stenar o.d. Skärtorsdag och påskafton skulle man inte gå ut om kvällen, det skulle inte vara bra.

Socken Myckleby
Landskap Bohuslän
Härad Orusts ö. hd
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen, Göteborg (AFG)
Licens Creative Commons (CC-BY)

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Påsk

Fler sägner från Bohuslän

Se alla i Bohuslän »
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR