Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Läkekonst (Midsommar)
På ett ställe i Botilsäter var gumman ute och drog ett lakan i gräset vid en ### om midsommarnatten. Ung## som kom från midsommar### såg henne. Hon vred daggen ur lakanet i en bytta med lock på. Hon tog daggen för att bota ett sjukt barn, som de hade på det stället. De tvättade barnet med den daggen. Den daggen skulle torka in i kroppen. Så det gick inte an att ta en handduk och torka barnet efter tvätt- ningen. Detta hade min mamma sett. Det var allt flera som tog tillvara den daggen. För den skulle va- ra bra för sjukdom, både för människor och djur. Och jag vet att en del gummor tog växter den nat- ten för att ha till medicin. Somliga växter tog de strax före midsommar , somliga under midsommar och som- liga strax efter midsommar
Julbockar
Geck allti julbockar förr. Skulle försö- ka å klä ut sej så de ble uigenkännela. Hade allti långt skägg som de tog bort i granskogar. Dä va lång mossa ō lav. Dä ä ente så länge sen de sluta å gå jul- bockar här i Töftedal.
Skrock
När de satt å åt om julekväl å dä va' nå'n som ente hade skugge så skulle ente han (hon) leva näste julekväl.
Julnatten
Om julnatta skulle ljus brinna hele tiden. De stöpte särskilda store ljus som skulle användas te dä. Ljusa skulle stå i en vattenbonke för att dä ente ta eld när de brann ner.
Juldagen
På juldagsmorgonen gick de opp tidigt. En del geck opp vid 3-4 tia. Krätur ō hästar feck då otteforet. Dä va' hö, hästen haver. Ingen halm i foret. – På hemvägen från kyrkan skulle de köre i kapp. Den som kom först skulle bli först färdig med vårantia. – Feck ente måka eller sopa i lagår'n eller stal den da'n. Ingen feck gå bort i stugene å hälsa på heller. Högtia va' för stor.
Julsed
Då de för hem från julottan skulle de köra ikapp. Den som kom först skulle bli först färdig med antid dä åre.
Ann'da jul
På an-da'n bruka de också gå opp tidigt. Då geck de te lagår'a ō stal mä lökta. Ung- domen hade också för sed att gå bortigenom å maka i lagår'n för grannarne. Men dä kunne allt bäre te att de kasta in gödsel i lagår'n också ifall man ente töckte om dom på dä stället.
Annandag jul (Staffansritt)
Om ann'da jul skulle ve allti ut å ri staffan. De for ikreng i hele bögda å hälsa på. Hästane skulle allti vattnas i no'lrinnande vatten. Där de hälsa på skulle sjunga. Ja ha glömt sången de sjöng men den börja så: I da' i da' ä anda jul å tackom vi så gärna Ja ve ska ri å ve ska må å ve ska föra ljusets stjärna.
Anda-jul (Stjärngossar)
Då de var ute å geck mä stjärna hade de varme mä sej. De hade tvinna' linneklutar å bränt å detta kalla de fjasket som de för- vara i en låda, i en annan låda hade de flint å stål. När de så kom te ett ställe tände de ljuset i stjärna genom att slå flint mot stål så det flög gnister till fjasket å tände eld på detta.
Nyår
Tog allti noga reda på hurdan den förste främmanden var som kom å hälsade på efter nyår. Denne främmande kallades för "rockebele". Var han (hon) rik skulle det bli bra på dä stället, var han (hon) däremot fattig, ble dä fattigdom el. olycka under året.
Trettonde dag jul
Ja är ente riktigt säker på men ja tror dä va' om trettnekväl ve bruka å klä ut oss å gå te stugene. Ve va' tre stycken. Två band ve ihop mä ryggane å sen hängde ve en skinnfäl över dom. Ja satte mej se'n skreffle över dem. I ena handen hade ja ett ljus i den andre ett stort veträ. Ve skulle vesst före- ställa en skogsdjävel.
Trettondedagsspel
Om trettne var de ute å geck. En del hade satt stjärner i huve på sej. En del körde mä häst å släde el. kärra. De höll i händerna, eller satte de fast dom i släden (kärran), gam- la aspestubbar som ibland blir självlysande. Var dä rektegt mörkt lyste dessa grönt.
Vårarbete (sådd)
När de börja å på vår'n band de fast nå't i skäppa* mä snöre men ja vet ente va' dä va'. Dä skulle i alle fall vare så för att dä skulle gro bättre. *(såkorgen)