Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Gasten
Om man skäckte efter gasten när man hörde den, så kom den. Det var en i Sandryd som skäckte efter gasten. Sedan skyndade han sig in. Då kom gasten och slog till i skonken så det brakade. När karlen tittade efter utanför huset på morgonen, så låg där inte någon sten som gasten kunde ha använt.
Himlavalvet, väderleken
Förr kunne de se på värgata* hurudant åre ō väderleken skulle bli. De hade vär- gata indela så de vesste hurudan årstia ble, va' dä store klompar skulle dä bli mycke snö, å så kunne de se, om dä ble regnsom- mar el. torkår. *värgata (vädergata)=vintergatan
"Våroxen"
När löfta skälver eller darrar bortöver åkrar eller vägar kalla de att "Våroxen" kommer. Om han kom för nära husa* skulle dä ske nå'n olycka mä folk el. krätura. Ve feck ente gå i dä** utan skulle gå te sies*** ifall ve feck se't. *(stuga el. ladugård) **(Våroxen) *** (sidan om el. bredvid)
Gnideld
När ja va liten såg ja hur de fram- ställde gnideld. De va' allti två stycken te hjälp. Då ställde de sej mett emot varann å börja gnida. – Den bäste ve de kunne ha' va fin granve. När de hade gnitt e stund ble ven het. Då la' de knöske emellan eller hade de blåsdôttar. Dä dröjde ente så varst länge förrän dä börja ryka ō ta äl.
Julseder
När det blivit mörkt på julaftonen skulle alla bada. Först husfadern, så husmor och sedan barnen. De minsta barnen måste alltid dricka av bad- vattnet innan de badade. Ber. var själv 5 år när han fick dricka av sådant badvatten och han kom ihåg att det var mycket motbjudande. Vattnet fick sedan stå inne till annandag jul, då bar man ut det och tömde på blomster- eller kålland. "Dä skulle vaxa se bra ätteråt".
Julseder
På julafton bars också julhalmen in och och breddes ut på golvet. Där fick den ligga till annandagen. Halmen tog man vara på på gården där det var knappt om foder, eljes inte.
Påskseder
Om påsk målades kors över alla dörrar i bonings- och uthus. Först och främst de senare.
Dymmelveckan
Korvemåndan, fläsketisdan, askonsdan, skärtorsdan, långfredan å påskelordan. På askonsdan skulle man fasta.
Jordbruk
Vitkål skulle alltid odlas på "nyvälle"*. Då fick de alltid store vitkålshuve. En del hade för sej att de skulle odle vitkål på samme ställe år efter år. Men då fick de förutom gödsel också köre på ny jord. * nybruten mark
Drömmar
Ifall man drömmer om döda så blir det långvarigt regn.
Botemedel
Ifall man har ont av hudutslag ros, eksem e.d. ska' man ta' en kniv och sticka hål i skinnet på ena smalbenet så pass stort att en ärta kan stoppas in. Ärtan tryckes så in på kvällen och får ligga till dagen efter. Då tar man bort den och en ny ärta stop- pas in. Ärterna drar åt sej det onda å ut- slagen försvinner.
Botemedel (Kloka)
Ifall man får hicka så beror detta på att någon tänker på en själv. Man skall då raska på att tänka på personen i stället. När man träffar rätt person slutar hickan med det samma.
Kloka
Mor mi var en gång till ett ställe mä e ko. Gubben på stället var mycke snål men väldigt vid- skeplig. Han sa' ifrå att de ente feck lämna ut hans tjur för den käringa kan gå te ett annat ställe å få si ko betäckt. Mor mi for därifrå men sa först te en dräng att han skulle hälsa husbon sin att tjur'n hans snart skulle bli sjuk. Drängen gick genast in å tala om detta för husbon. Men då ble han rädd å skicka genast efter mor som förstås följde mä tebaka å feck si ko betäckt. Gubben va' då så bli å vänlig.