Orakel. Frieri och bröllop
Om man på mindre än ett år finner tre hela rågkorn i brödet man äter, skall man taga dessa rågkorn och lägga dem över dörren, det namn man sedan drömmer första natten, kommer den man blir gift med att ha detta namn.
Vidskepelse. Hemmet
När de hade fått något nytt, en ny kostym eller ny klänning, skulle de ha denna på sig för första gången när de gingo till kyrkan så blev det tur med den och den varade länge.
Skyddsmedel
Man skulle spika upp en hästsko över fähusdörren för att inga trollpackor skulle kunna komma in där och man skulle även spika upp en hästsko över förstudörren för att inga trollpackor skulle kunna komma in i stugan.
Husdjuren
Man skulle hugga en bit av en silverpeng och ge kon, när man varit till tjurs med henne, för att hon säkert skulle bli i kalv.
Julafton
När grötgrytan lyftes av elden, julafton och någon då står utanför och tittar in genom fönstret, ser han då vem som kommer att dö under året ty den syns inte.
Nyår.
Nyårsdagens morgon bittida kom ett par pojkar in till en bonde och sade; gott nytt år för det gamla sitter i skorstenen. Bonden blev glad över nyårshälsningen, men när han kom ut en stund senare, fick han se sitt "år" (årder) nedstycket i skorstenen. Tidigt Nyårsdagens morgon brukade de gå och hitta på spektakel för varandra. Det då mest vanliga var att sätta med en halmkärve i skorstenen, så icke röken kunde gå upp, när de skulle börja elda på morgonen.
Djur
Från urminnes tider har göken varit anssedd som en spåman och än i dag lyssnar lantbefolkning- en varje vår med intresse till hans enkla, men dock gärna hörda läte. Hör någon göken, påstås det, första gången på året och är fastande, så dåras man av honom, varpå följer olycka. Gal han på bar kvist, d.v.s. före lövsprickningen, så betyder det gott om oäkta barn under året, och gal han ovanligt länge, exempelvis långt efter mid- sommar bådar det dyr tid. Man skall ej härma göken just då / han gal ty det anses som synd. En gök, som någon härmat, höres strax efter hosta. Som de flesta torde veta är att göken, isynner- het vid galtidens slut ofta blir hes och får ett slags skrattlika läten ibland. Enligt folktron kom- mer det sig därav att någon härm- at göken, varför han hostar upp sitt hjärteblod. De röda växtbild- ningar som ofta finnas på björk- ens blad, påstår man skall vara gökens upphostade blod.
Svartkonst
En del gamla personer trodde att om man innan man gick till sängs, ställde sina skor med klack- arna före under sängen, så skulle man slippa onda drömmar och spökerier.
Tydor
Om två personer dö ungefär samtidigt i en församling, så dör snart en tredje. När katten tvättar sig kommer det främmande. När skatorna skratta kommer det också främmande.
Gammal jullek. Låna värme
En går omkring i ringen och stöter med en eldgaffel framför den som tillfrågas. Han frågar får jag låna värme. Svaras, gå till min nabo, därefter går han till en annan och frågar, får jag låna hus, dennes svarar gå till nästa hus. Nu bytes raskt plats och den som blir tan får "vara ute."
Trollen
På ett torpställe satt en gammal gumma och värmde ägg i askan i spiseln, då där kom en in och frågade vad hon gjorde. Jag brygger dricka, svarade gumman. Då sade den besökan- de: jag har sett "Kola skog" bränna tre gånger men aldrig har jag sett någon brygga dricka i ett äggskal förr. Då är du gammal nog, sade gumman. Då for den besökande som var ett troll, upp genom skorstenen och tog spjället med sig. Sedan dess har det aldrig synts till några troll mer, i "Kola skog". (Anm: När fru Landell var barn, hade hon hört sin mormor tala om detta.)
Trollen
Nära Knäreds kyrkoby ligger en hög kulle som kallas Rigenshöjd och i vilken det bott troll. En bonde därintill brukade alltid få hjälp av trollen med att skära sin säd. En dag då drängen gick förbi Rigenshöjd fick han höra en röst därinne som sade; bind du gör band skär jag för hand. Drängen härmade då rösten och sade efter vad den sagt, men efter den dagen fick icke bonden någon mera hjälp av trollen, till att skära sin säd.