Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Gastar.
Gastar hojade. Jag hörde i min barndom en gammal gumma, som berättade, att här var så mycke gastar. "Det är när någon har blivit mördad, så när liket har legat begravt i sju år, så vänder det på sig och blir gast," sa' hon. Dagstånd okänt begrepp. Men "de ble krammade."
Underjordiska
Det bodde vättefolk under golvet på ett ställe. De skulle ha barndop en gång, och mor på stäl- let höll fram barnet. Hon fick hyvelspån som be- talning, men när hon kom hem, var det silver.
Bjäran
Far fick se en hare bland korna, och han sprang efter bössa och sköt, men haren gjorde bara ett hopp och satte sig vid en ny ko. En mjölkhare går inte att skjuta annat än med silverkula eller en 10-öring i bössan, och då blir det bara 3-4 solv och stickor.
Lucia
Mellan tolv och ett på lussenatt stannade vattnet i kvarnarna, så det gick inte att mala.
Påsk
Om en höna lägges på ägg, som värpts på skärtorsdagen, så skiftar kycklingarna färg vart år, när de fäller. Aldrig nämna lus vid namn i dym- melveckan, då skulle de få lus. Och så skulle de rätta ut rockarna i dymmelveckan.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan äro: dymmelons- dag, skärtorsdag, långfredag, påsklördag. Man fick inte låta spinnrock eller kärrhjul gå runt i dymmelveckan.
(Veckodagarna.) Odens jakt m.m.
Odens jakt ska fara omkring i luften till domedag. Det var en, som jagade på söndag, och det blev hans straff. Jerusalems skomakare sydde på en sön- dag, och därför får han gå till domedag. Klipper man naglar på söndag, så får kreaturen ont i ögonen.
Gåtor.
1) En långer rapper far, en hängeli gängeli mor, en håffsi dåffsi doter, en hulleri bulleri son, Humlen. 2) En liten fogel i världen är, har varken dun eller fjär och inget näbb och ingen mun och ligaväl sjånger i sin födelsestund. En fis. 3) Notum totum står på fyra fotum förminskar så där borte och förmenar så där framme. (Vävstolen) / 4) En pik och en påk och en prästahätta. (Ekollon) 5) Går över lann och vann och kan både tala och svara och har varken liv eller ande. Brevet 6) Där står en man på vår ö, han är viter, han är rö, han kan stinga men inte springa, han har liv men ingen ande. (Tisteln) 7) Vad är det, som tolv man inte kunna bära på en järnstång ? - Ägget 8) Tittar alla människor i bakändan. - Tröskeln. 9) Tie tetånga dra opp två fespånga för Rantabjär. Byxor dras på. / 10) Vad är det som går både natt och dag och aldrig kommer te bovänden ? - Klockan. 11) En krokig far, en svart mor och tre svarta döttrar. Gryta. 12) I tankeskinn går jag, i tankeskinn står jag, ---------------------------
Vårhalvåret.
"Om jag hade sådan makt som min bror Tore, så skulle kalven frysa ur koa och grisen ur soa och bonnen fast ve bänkstocken", sa Göa.
Troll.
I Veddige i Lobjär bodde det troll. Det kom en och red förbi berget jula natt, och då var det så ljust och grant där. Så kom de ut med ett stort glas och skulle ge honom att dricka, men det slängde han bakefter hästen, och så red han över alla åkrar och kom till kyrkemuren, men de högg av hästen. (Josefina Johansson, Sällstorp, f. i Idala 1854.) Trollen var efter en i Veddige. "Rid åkern den breda och inte vägen den smala", ropade de, och det gjorde han. (Fam. Andersson, Sällstorp.) / Det bodde troll i Vabränsbo hög, hela ber- get var som ett tindrande slott ibland. Det var en brud, som blev intagen i berget en gång men så red en man dit och tog ut henne. De kom och gav honom dricka, men det slo han på hästryggen, och så red han sin väg. Trollen sprang efter honom, men då ropade någ- ra troll, som bodde i ett annat berg: "Ta åkern den lena och inte vägen den håle, för Lunderhoff är i hack och i häl !" Han red ifrån dem och kom över kyrk- muren, men de högg av hästen på halve parten. (Britta- Stina Börjesson, Sällstorp, f. i Hamnared 1860)
Kloka.
Prästen Block i Veddige hade mycket råttor. Det kom en finne till honom och viste råttorna till en bonde i stället, men bonden kom till prästen och klagade, och så fick han skicka efter finnen igen. Då visade finnen bort dem till en videbuske, och den åt de upp på ett litet nafs. Det kom en finsk käring och visade bort vargaarna.
Gåtor.
1) Inter pinter, ute mä vinter, inne mä vår, roter upp och toppen när. (Istapp.) 2) Väggar utav fä, stolpen utav trä, fyr utav järn, tända mä gärn (=garn) (Gammeldags lykta.) 3) Får ja låna di resefesa, männas ja resefeser rulta , mi så ska du släppa din hårmunta skulta i mi resefesa rulta. / sefesa = räfsa (subst. och verb.) skulta = ko. rulta = lycka. 4) Lelle tulle lå på tak, trella ner och slo sig bak, ingen man i detta lannfelle helle bota kan. Ägget. 5) Lella lella lätta hoppa över stätta mä fyra vida käppar. (####) 6) Upp i mitt huvud där föres stor larm, ner i min mage där rörer var tarm, när andra sova, har jag ingen ro för timmeliga saker, som uti mig bo. (Klockor) 7) Det gapar över vattnet och aldrig dricker. (Kobjälla)
Sagor.
Det var ett fartyg, som var så stort, att när det skulle vända i Kattegatt, så slog det ned skorstenarna på Jutland! Masterna var så hö- ga, att när en pojk gick upp, när han var liten, så blev han en åttiårig gubbe, innan han kom ner. En gång skulle Tummeliten följas av någonstans, men han lade ut kännemär- ken, så han hittade hem igen. Så gick de med ho- nom en gång till, och då lade han ut skorp- smulor, men de åt fåglarna upp, och så blev han borta. Han kom till en människoätare, men han var inte rädd. Där låg någon, som ha- / de medalj på sig, men Tummeliten satte me- daljen på sig och så blev den andre upp- äten i stället. Sedan tog han människoätarens sjumilastövlar, och så kom han hem igen. Då blev han uppäten av en ko. "Jag är i den röa koa", ropade Tummeliten, och så slak- tade de den, men då fanns inte han där. "Då är jag i den svarta", sa han, och så slak- tade de den med. Det var en, som skrev kontrakt med skam, att han skulle få en rågad kappe guld av skam, och så skulle skam få hans själ i stället. Det villkoret var skam nöjd med, och så strök den andre bara av kappen och lämnade guldet tillbaka.