Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
Trollen bodde över allt i bergen, och i skogen. Det fanns troll över allt förr i världen. Om det stod en sten för sig själv, så bodde det troll under den också. Trollen tålde inte ljus. Om dagen så höll de sej inne, men när det blev kväll, så kom de ut. Det fanns bergasmeder också. Det var troll det med. De smidde, åt folk. Men de riktiga trollen kunde inte smi'. Om man fick se att det lyste i bergen om kvällen, så var det från trollen. De hade stora skatter i bergen.
Vårarbete
På Kristi himmelfärdsdag släpptes korna ut på bete. På Rebecka och Erik (det var den 26 och 27 maj) sådde man lin. – Första maj åt man julbröd, de hade gömt ett par kakor från jul. Det kallas vårkake och av det fick både folk och hästar. Då fick de bra med kraft i kroppen. Syd, sydväst och västlig vind var bäst vid sådd. – Det sista i gödselstan bruka’ de lämna, men varför vet jag inte. Om man läm- na en fläck på äkern som inte blev sådd, skulle den som sådde dö under året.
Vårarbete
De harva’ nionde eller tionde veckan, det var i maj. Åt julekaker då för att bli starka i arbetet. På Erik och Rebecka sådde de lin.
Husdjur
För att en nyköpt ko inte skulle längta, skulle hon ha kvar det tåget hon hade om horna, då man köpte henne. Smågrisar skulle ha några strån från kimmen, där man hämtat dem. Förr ville man ha röda kor härute, men nu har de mest svarta. Om man ville, att en hundvalp inte skulle växa skulle man ge honom brännvin och ville man att han skulle bli arg, skulle han stängas in i ett svart rum och få rött kött att äta. – För att få bin som svärma att sätta sig skulle man ta’ en plåtkanna och slå på den så att det klinga’ eller ock ösa vatten över dem. På den dag som hette Beda skulle man släppa ut boskapen för då skulle betet vara färdigt.
Husdjur
För att få bi att sätta sig slog di på en panna och sa’, att di sätte sig. För att få bi att trivas skulle man inte flytta dem och så skulle kuperna stå mot solen. Man skulle ha en hundvalp i ett mörkt rum för att få’n arg.
Husdjurens sjukdomar.
När tjocka kor inte åt hade di dröpjen, då kunde di inte dröpja, idissla. Då tog man en idissla från annan ko och ga´ henne för att hon skulle få dröpjen igen. När korna hade stoppsjuka hade di också mist dröpjen. Bukrev var förstoppning på kor och hästar. Kolik kallte di ock stopp hos hästar. Vesslebett fick kreatura av djur som var stora som ekorrar och di bet kreatura så det svullna upp som en stock. Då måste en spruta in nå´t på dom. På ormbett bruka di lägga läkeblad (Plantago major). Sommarsjuka kalltes ock rödsot, blodet gick av dom. Kom i urinen. Dom får det av nå´t slags gräs. Det är bara kor som får det. Svinsjuka eller slaget, di snur- rar runt och lägger sig alltid på vänstra sidan. Vänder man dom till höger rullar di tillbaka igen. Då är det bara att slå en spann vatten på dom och skära en bit av ena / örat så att blodet kommer i rörelse. Grisar har röd- sjuka, då blir di röda över hela kroppen. Korsförlamning, jag hågar en gång vi hann inte längre än till Pilagården och hästen blev förlamad i ena sidan. Di får de, om en kör hårt och så di får stå en dag och en så kör igen. Då ska´ en gni ljumsken med terpentin. Då sparka di så för de´ svia. men då går det bort. Älvablåser får en på händer, svullnar upp, utslag. Då ska´ en gni med läkebla´. En får det av nå´n växt.
Husdjurens sjukdomar.
Stoppsjuka är detsamma som förstoppning. Det kunde djuren få om de fick äta agnar. Bukrev hade hästar, det kalltes ock kolik. Då skulle hästen släppas lös och få komma och gå i en timme och så strödde de långhalm som han fick gå och valsa i. Så kokte de rödlök och hällde i hästen det vattnet som löken kokt i. Fång var en magsjukdom hos hästar. Om kor hade mångfålla var det en vomme i magen som hade mistar dröppen. Får kunde ock få mångfålla. Då skulle man ge dem glopesalt så de fick lös mage.
Fiske.
Ibland flöt isen på våren inpå land men ibland blev den borte, och då menar di på, att han sjunker. Om han sjunker, säger di, att de´ inte blir nå´n fesk.
Djur.
Där kattugglor höll till och skrek sa´ de, att det skulle bli lik eller ock skulle det bli flytt- ning.
Himlakroppar.
Om det var stor mångård omkring nymånen, blev det litet oväder eller inget, men om det var en liten ring kring månen, sa' de, att det blev väldigt oväder inom tre dagar. - Man skulle inte gå ut tomhänt och se på nyårsny't, för då fick man tomhänt hela året.
Himlakroppar.
Riktigt säkra kunde gå ut och se på stjärnor- na vad vinter det blev. Samma kunde se vad klockan var på stjärnorna på natten.
Naturfenomen.
"Våroxen" kallas det, när man om våren kan stå och se hur kölden går ur marken, då ryker det och flammar ur marken.
Naturfenomen.
Tor regera´ för åskdundret. När åskan gick sa´ de: Tor är ute och åker.