Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vittrornas ursprung
Det var innan de vart utdrivna ur paradiset. Gud kom in till Eva och frågade efter hennes barn. "Ja, det är dem jag nu har inne", sa hon. Men hon hade ju en massa ute, men dem hade ju inte några kläder, dem var naken, så hon ville inte visa dem. "Dem som då är ute, dem ska också få vara ute", sa Gud då. Och det vart vittren då.
Torkadt renkött från Gällivare
Beredning Köttet saltas, endera genom rimsaltning eller också får det ligga några dagar i saltlake. Det upphänges sedan på visthustaket för att torka, vanligen från början af maj till fram på sommaren. Torkadt renkött användes till köttsoppa, stufvadt eller också ätes det torrt som det är. Recept från: Bonden Dynesius, Malmberget, Gällivare, Lappland. Upptecknat: Den 19 juli 1898 av Ingrid Bosaeus (Uppsala 29403:10)
Barkbröd, uppteckning med ledning av Nödbröd och nödfoder
Barkbröd, uppteckning med ledning av Nödbröd och nödfoder
"Urbanus skall man knyta upp banden på sädessäcken"
I en uppteckning från Örträsk socken, Lappland, år 1939 berättar Olov Olsson (född 1870) och J E Jonsson (född 1888) om märkesdagen Urbanus. Uppteckningen är gjord av Lisa Bergfors och hör till frågelistan Åkerns beredning.
"Vi sågade av klubbar och togo in dem och barnen fingo barka"
I en uppteckning från Jokkmokk socken i Lappland berättar Johanna Nordberg (född 1856) om barkbröd under nödåren. Uppteckningen gjordes år 1929 av Gerd Enequist och hör till frågelistan Nödbröd och nödfoder.
"Man satte upp sättpotatisen omkring 'våffeldagen'"
I en uppteckning från Fredrika socken i Lappland berättar skomakare Almar Nilsson (född 1896) om sättpotatisen. Uppteckningen är gjord år 1968 och hör till frågelistan Åkerns beredning.
"Av skördekalasen lades en del sedan kornet kommit upp i kornhässjan"
I en uppteckning från Fredrika socken i Lappland berättar skomakare Almar Nilsson (född 1896) om märkesdagar i jordbruket. Uppteckningen är gjord år 1968 och hör till frågelistorna Jordens fruktbarhet – växttiden och Skörden.
"Blodpannkakan är mycket fet och berömmes för att vara välsmakande"
I en uppteckning från Sorsele socken i Lappland berättar O P Pettersson om den mättande blodpannkakan och om våfflor som gräddats till vardag och till fest. Uppteckningen gjordes år 1931 och hör till frågelistan Brödet och dess tillredning.