Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomtar
Tomtegubber ska dä ha varit vid Lenungshammar här i min tid. En hästhandlare mötte en tomte vid Dammen där, han hade köpt en ny häst, blårosete. Den tyckte tomten om, så han skulle hälsa. Tomtarna tyckte inte om alla hästar i stallen. Det var tomtar vid kvarnen i Lenungshammar. De stängde kvar- nen ibland för min svärfar där. En gång stod tomten där och höll i hjulet.
Tomtar
Ett par Härrydabor voro på hemväg från Göteborg. Då de voro ungefär mitt i Snåkered skulle de ta sig en styrketår ur brännvinsflaskan. Då fingo de se ett par tomtar som kommo springande tvärs över lands- vägen ”från Larses till Bengts”. Plötsligt slog den ene till den andre varvid båda upplöstes i ett par rökskyar. Brännvinsflaskan fick vara den gången.
Annandag jul
Annandag jul red de staffanssked. Man vov en lite tyg till en, som skulle ut och rida. Det var röd flanell. De skulle vara klädda som tomtar - röda pickelmössor och röda kläder. Så red de på häs- tar in i stugorna. Hästarna var klädda också. Det var vackert, sa man. De sjöng väl någon sorts julasång. Det var i min mors ung- domsår, så det är många år sen.
Tomten
En tomte var inackorderad på ett stort bondställe. En gång hade man glömt bort att ge honom mat. Då blev han förfärligt arg och tog livet av den största kon. Men när han åter kom in fick han se grötfatet stå på skänken. Nu fick han fara över sju kyrksocknar innan han fick tag i en ko som var precis lik den som han tagit livet av.
Tomtar
I Millomgården bodde tomten som bonden där hade nytta utav, men så blev bonden rik och tyckte inte han behövde krusa honom längre utan sade en gång han mötte honom, det var en faselig dålig börda du har. Vänta du sade Tomten, för jag dratt bort från dig så mycket som jag dratt hit är du lagom styver och bonden dog fat- tig som en kyrkråtta. detta talade far om en gång för mig när vi gick därförbi
Husbygge och flyttning
På ett ställe som hette Trägåsen satte de upp en la- gård. Omöjligt att några djur fick leva i lagården. Så kom en tatterska dit och de satte om det för henne, för få- ren hade dött. "I ska flytta lagårn", sa tatterskan, "eljest får i aldrig tur till kreatur, Tomtar bor inunder och djuren orenar för dom." Ja, de måtte flytta lagårn.
Tomtar
De är tjänstevarelser och vill vara överallt, där de kan få inträde. Barn har lättare att se dem än äldre. De såg ut som ettåra barnungar men var gamla i ansiktet och hade röda luvor. De ville aldrig vara annat än i hyggliga hus, där det rådde sämja. Alla arbeten gick bra på de ställena, där de hade tomtar. Det såg ut som om de hade ryktat djuren, för de var alltid fina. Men nu har åskan och sådant slagit ihjäl dem.
Julen
Det var allt dan före julafton som kallades doppare- dan. På julafton skulle de vara extra utfordring till dju- ren. Det skulle stå dukat julnatten, för att tomtarna skulle få äta. Man låg på halm på golvet julnatten för att Jesus låg på strå. De bakade dyvelkatter, fyrahjulingar och broar (tre eller flera flätor i bredd). Folket och hästarna skulle ha av julbrödet till vårringen för att få styrka.
Tomasmässe
Hade man väv uppe så skulle den vara ned- vävd före Tomasmässe. Ett fruntimmer vävde den natten när klockan slagit tolv och hon fortsatte ändock att väva så flög plötsligt reven på väven upp, den for fram på vävstolen och förstörde sölvingen och vävskeden. Man fick ej heller mala. Från socknen finnes berättelser om hur en mjölnare mal och när klockan var tolv var det en tomte som satte sig att hålla kvarnhjulet. En person som hade såg stämde ej den under midnatts- timmarna därför att då stannade sågen och kunde ej sättas igång igen förrän två på natten. Tvätt bryggd och bak skulle alltid vara undan- stökat före den dagen. Bakade man så ville ej brödet jäsa. Det blev då en stålrand i brödet, eller skedde annat oskäl därmed. Tomtar förorsakade detta. / Vid varje högtid då man bakade så skulle man korsa över degen. Det var i synnerhet mellan tolv och två på natten som man skulle hålla sig stilla. Tomasnatten är en tid då alla troll och annat otyg äro ute i rörelse. Hästarnas mahnar och svansar brukade de hyfsa upp och klippa om Tomasmässe. Detta skulle göras så att otyget ej skulle få någon makt med dem.
Julafton
Julmaten skulle stå kvar på julbordet över julnatten, det som blev över, tomten kom på julnatten o åt av den. Det hade min mor för sig också. Och julbrödet skulle egentligen ligga orört på bordet ända till tjugondag Knut, men så länge fick det ej ligga i fattiga hem. Hela golvet var täckt av halm om julen förr, o då låg de o rulla i halmen. Och jag har hört, att de också gjorde en "julbock" av halm.
Offerkast
Det var en gosse från Tomta och en från Apoteket här. De skulle gå efter löv i skogen en midsommarafton. Uppe vid haget vid Bergsvägen i Frugårds kohage blev de osams och tog till att skära varandra med sina lövknivar. De dog bägge två och blev liggande på var sida om haget. Sen har de haft det till minne, att de skulle kasta en kvist på den platsen, alla som gick förbi där. Det skedde före min tid, men rishögen finns allt kvar än.
Lucia
Lucianatten var så lång att korna bet tre gånger i båset av svalt. De såg en liten tomte på Lussemorgon, som sade: "I natt lusse lille Är det inte i natt, så är det en annat natt lasse lille Men där är ändå i natt lusse lille." Var det främmande arbetare hemma på Lusse, brukade de få lite extra förplägnad den morgonen. Annars var det inget.
Julafton
Om någon gick ut, när de satt och åt på julbröden, och tittade in genom fönstret, så såg han den som skulle dö under året, sitta huvudlös vid bordet. 399. Döda, som tillhört familjen, kom hem på julnatten och smakade på julmaten. Därför skulle också (se Tomten) maten stå framme. 400. De såg det på det att de rört maten. De skulle gärna gömma en bit av julbrödet, tills de rådde och äta då, så skulle det bli bra skörd.