Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Alma Boman
B348B2: Diverse om barndom och ursprung. Raka hö. Skärshults läge. Lin och väv. Linberedning. Ull och får. Spinna och karda. Linne. Ullgarn. Sticka och binda. Brödbak. Kärna smör. Ysta. En utflykt. Smör- och ostförsäljning. Pölsa och slakt. Bryggning. Slåtter. Handskära. Virka täcke. B349A: Ryamatta till kyrkan. Diverse. Gå till kyrkan. Torv. Diverse. Ärjekrok. Diverse. Ta upp säd. Marknad. Till kvarns. Diverse. Den första bilen/tåget/cykeln. Jul på Berg. Ortnamn. Barnen. Diverse. Tandläkeri. Kloka gubbar. Diverse. Lindebarn. Skolgång. Diverse. En blind visförsäljare. Slåtter.
Annandag jul.
Ria Staffan gjorde de före min tid. Det var la då de gick med stjärnan, och det var ur bruk då. Jo, jag såg dem en gång i Bytorp, då jag var ett par år gammal. De gick med julstjärna. De var en 10-12 stycken, ut- klädda med vita rockar och toppmössor, som poli- ser har nu (!) Judas hade änna som en korg på huve't och tog av den; då låg en pung på huve't och den tog han och samlade pengar i. De sjöng redigt "Judas med pongen, stig hastigt här fram!" De peng- arna skulle tillfalla stjärnan, kyrkan och de fat- tiga. - De fick kaffehalvor; några la sej i julkalsner och vilade eller lekte en stund. Måka gjorde de och en hoper spektakel. En gång hade de börjat i Kärra och tagit hönetuppen med / sej, sen hade de gjort likadant på alla ställena i Bac- ka och Sandlid. Till slut släppte de allihopa, och det var bortemot ett tjog, till Päars i Backa. De andra bön- derna fick gå dit och känna igen sina tuppar.
Annandag jul
"Julvisa" gick vi omkring o sjöng annandagen om morron. Mamma tala om, att för längre se- dan när de var ute då, så var de "vise män" o "Judas med pungen" o "Herodes." Judas skramla med sin pung, sa' hon. Och så hade de en "julbock" med också, en person som de klätt till bock o försett med långt skägg. De, som gick omkring o sjöng julvisa på senare tid, var både ka- rar och fruntimmer. Och de skulle bli bjudna på julmaten på ställena.
Annandag jul
Ett lag nyktra o riktiga pojkar o töser kunde gå med stjärnan på annandag jul, men en del drack sig fulla också. När de kom in på ställena, så sjöng de: "Goder morgon, goder morgon, både Herre o Fru, vak upp, vak upp, varen lustiga nu! Vi önska Er alla en lycksalig god jul, från alla ovänner bevare Eder Gud!" När de skulle till att gå, sjöng de: "Tack, tack, för fägnan vår, fägnan vår. Vi kommer igen te nästa år!" Blev de ej inbjudna på ställena, så sjöng de: "Vi se på Eran skorsten vit, / att Er doter ä inte värd en skit!" De leta ut flickor som hade bra röst att vara med. "Judas mä pongen" hade de med förr, men inte på senare tid. De, som inte ville ha brännvinet de fick, gav det till Judas, o han hällde det i en butelj, som han hade innanför rocken. Vi hade inte någon Judas med, men det var på min fars tid, han var också härifrån Hova. Men stjärna hade vi med.
Annandag jul
Jag minns en gång att "sjongare" kom hem på morron annandag jul, o då var det en av dem, som var "Judas mä pongen," o han hade en pung o skramla med. När de kom in, hälsa de alla: "Goder morgon, goder morgon."
Annandag jul
Förr, när de var ute o sjöng jula- visa, så red de. Och då var en med, som de kalla Staffan, o de sjöng: "Staffan var en stalledräng det tackom vi så gärna, han vattnar sina fålar fem, allt vid den ljusa stjärna. Dagen synes intet än, men stjärnorna på himmelen de blänka." De band sen hästarna vid träden, o så var de inne i de stora stugorna o dansa. Var de arga på folket i en gård, så kunde de rycka opp både / gubben o gumman ur sängen o dansa med dem. Lite utklädda kunde de vara, med "skråbukansikte" o så. "Judas mä pongen" vet jag, att de haft med, men jag har inte sett det här. "Staffan" skulle vara klädd så de inte kände igen honom, men han skulle vara klädd så, att de fick respekt för Staffan.
Annandag jul
Inga stjärngossar eller staffanryttare var ute här. Det hade varit brukligt. Men det var före min tid, jag hörde gam- la tala om. De sjöng vid gårdarna och hade en stjärna med ljus i, som de lyste med. De gjorde stjärnan av ett hämte- såll. Olikfärgade papper sattes på sållet, så att det blev ljus i olika färger. Inuti sållet brunno ljus. I mitt minne förekom ju att fähuset kunde vara stä- dat på morgonen, när man kom dit. Det var pojkar, som hade gjort det, för att de tyckte om familjen. Men det hän- de också på sina ställen, att pojkar var och städade in gödsel i fähusen. Det var hos sådana, som de ville göra ett pek.
Ödemarkens jul
På mon där borta är hemskt i kväll
Annandag Jul
På annandan skulle man ha sylta och fint bröd och brännvin till karlarna. De hade för sig att de skulle gå och fordra andras kreatur. På en del ställen gjorde de det riktigt illa, på andra håll var det bättre. De kallade det för att gå och môka.
Annandag jul
Annanda'n om morron skulle karlarna ut och ria Staf- fan. De skulle vattna hästarna i nordrinnande vatten då. En del gick in i lagårdarna och gjorde spektakel. De hävde båsen fulla med granris eller la' gödsel i krubborna
Annandag jul
Staffanritt var vanligt förr. Hästarna vattnades vid Dönstorpa bro i Skarstad, det tala far om. Då de red tillbaka var de framme på ställena och fick brännvin, det hadde de även med sig och bjöd på. Så var det en del som gick, de hävde in gödsel till korna i båsen, på en del ställen måka de ut, och gav alla djur sitt foder och gjorde allt väl iordning tills folket kom upp. På en del ställen drog de fram så mycke bråte de fick tag i och lade framför dörrarna. Där dörren då gick utför fick folket ta ut ett fönster för te å komma ut.
Annandag jul.
Här reds staffande. Alla ridare samlades på en plats i byn, och så red de till ett ställe där två vatten möttes och där vattna de sina hästar. På hemfärden gjorde de en sväng fram på gårdarna, men det var alldrig fråga om att de skulle hava någon fägnad. Men det var och sådana som var ut och gick den mårgon. Dessa var utklädda så att ingen skulle kunna känna igen dem. De kom in i gårdarna och sjöng staffansvisan, de kunde allt få en sup eller två för sången. Då de gick ut hände allt att de kunde gömma något kärt för husmodern. Dessa måkade i lagårn, fodra djuren och gjorde allt iordning. Men var det ställen som inte gårdsfolket var omtyckta, måka de in gödsel och gjorde annat ofog.
Annandag jul.
Jag minns allt då dränga var ute och red staff- anderitt. De skulle hava brännvin, även ost och bröd. Fick de inte något då gick de åt lagårn och kasta in gödsel i båsarna till korna. Hästarna skulle vattnas i rinnande vatten den mårgonen, för de skull bli starka och kvvicka under kommande året.