Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
40. De sa, att här skulle vara troll uppe i Linnareberg 43. Det var en som gick och byggde till jul vid Hanatorp. Då kom ett troll in, och hon sa nånting, men jag minns inte, vad det var. Då tog bondhustrun och slängde vört i ryggen på henne. - Hon var ihålig bak. När vi var barn, hade vi för oss, att det fanns troll i Stegelåsen.
Borttrollande av tandvärk
En kringvandrande person, vilken kallades Rännaresnöp- pen och bodde på Dyt å Vrälands utmarker i Långelanda, var en gång på vandring utigenom Stala socken, och så kom han till ett ställe där det var en som hade tandvärk, och detta skulle Rännaresnöppen trolla bort. Då skulle den som hade tandvär- ken giva Rännaresnöppen någonting, vad som helst, när han hade fått detta gick han ut en stund varunder han troll- lade bort tandvärken. Tandvärken försvan för den gången.
Jättar och troll
Farfar kom hem en kväll och sa: "Jag hörde det ropade ur Inggärdsåsen: 'Man, man, be Stora-Tiva komma hem, för Lilla-Tiva har bränt upp sej i elden.'" När han sagt detta, blev det ett fasligt levande i rummet och ett troll hoppade ut genom fönstret, men det hade lämnat en säck kvar, och den var gjord av sulläder eller lädersulor. Trollet skulle tappat dricka i den säcken. Min farfar och min far hade sett den.
Troll
I berget här nedom där jag bor — de kallade det för Kalvhagekullen — berätta mina föräldrar, att en liten vallpojke hade blivit intagen till trollen eller bergfolket, vad det nu var. Tre dagar var han inne i berget, men sedan fann de honom där utanför. Han hade bett en bön med Jesu namn i och det kunde bergfolket inte tåla, utan när de fick höra Jesu namn, så slängde de ut honom. Men han var inte riktig på ett par dagar efter sen han kom ut och lite egendomlig var han allt sedan dess, så länge han levde.
Häxeri och kloka
Ve Djurshytta hadde di en masmästare, som di kallte för »Rusalemmen». Å han å Jon Bengtsa di va osams, så »Rusa-lemmen» han trolla järnet ifrå Österby, å de va en kar, som di så gå om nättera mä tackjärnsgösa unner armen ifrå Österby te Djurshytta. Men de va ingen rikti kar de förståss.
Häxor
En svensk soldat hade varit med i ett krig i Finland. Han hade skaffat sej en fästemö där. När han stod i begrepp att rusa hem till Sverige, bad flickan honom om några strån av hans hår. Men karlen var försiktig och gav henne i stället några hår av sin päls. När skeppet sedan kommit till mitten av Bottenhavet, flög pälsen plötsligt av soldaten och försvann i ett huj åt finska sidan. Se, flickan kunde trolla, för det kan alla finnar.
Sägner om kyrkbyggen
Gården Högrödjan i Stora Åby kallas vanligen Kyrkbacken. Där finns en rund stensättning, och det sägs att kyrkan skulle ha byggts där. Ja, det lär inte ha varit någon kristen kyrka utan en mycket äldre. Hur det nu var, så rev trollen ner allt som byggdes. Folket tröttnade på att bygga och se allt ligga i en enda hög varje morgon. Den där stensättningen som fanns är det inte mycket kvar av. Det kanske bara var inhägnaden kring kyrkan.
Bjäran
Det fanns elaka gummor förr som kunde trolla. När barn eller andra som inte hade mycket vett, kom till dem så frågade de hur korna stod bundna där hemma. Om de stod i öst och väst eller i nord och syd. Så rättade de sig sedan efter detta och mjölkade bandstumpar som hängde ned från taket. När korna gick ute, kunde de inte använda repen, utan då skickade de i väg sina mjölkharar. Dessa liknade till utseendet fullständigt vanliga harar.
Olycka trollas på människor och djur.
En kvinna, som någon tid varit vansinnig, såsom det troddes till följd av förtrollning, berättade om tillgången följande: »Om kvällen, då jag var i fähuset och gick i ladan för att stilla, såg jag genast att den där skulle trolla mig nu, men jag brydde mig icke om det något vidare, utan jag stillade, och sedan jag hade stillat, satte jag mig ned och mjölkade. Då jag hade suttit en liten stund, kände jag, huru myrorna började springa upp längs mina ben, och så fick jag ont i huvudet, och så vart jag sådan».
Mästerskyttar
Det var på sin tid en person i Skog, som var sams med sjörån. Men han hade endast gott av att vara det. Ty det fanns ingen som hade en sådan jakttur som han. Kom aldrig tom- hänt hem från skogen. Han sköt jämt så mycket vilt han ville. Det fanns en skogvaktare på Brunsberg som också hade den makta att han kunde skju- ta villebråd efter behag. Den skogvaktarn gjorde slut på alla vargar i Värmland. Det sades, att han trollade bort dem. Jag mins den gubben.
"Göpåsberget" Naturföremål
Det finns ett berg, som kallas Göpåsen. Där finns en hel hop sten, som äro hopkastade i en hög. I mitten är det som en rund håla. De här stenen kallade man för Jätterösa. Göp- åsberget är beläget cirka 1 1/2 mil i nordlig riktning från Fagerås i Frykerud. Farmor hade varit ute en kväll och gått. När hon kom till det här berget så var det som om någon hade kastat stenar ned för det- samma. Det skulle ha varit troll där.
Undersaga. Troll
Det var ett troll som hade rövat bort en förnäm flicka och stängt henne inne i ett berg långt borta i ett främmande land och gav henne mat genom en glugg annars så satt hon mitt inne i berget. Flickans far var förtvivlad och lovade att den som kunde skaffa tösen tillbaka igen skulle få gifta sig med henne. Pojken lånade av jättarna ett par sjumilastövlar och gav sig i väg till berget där flickan satt innelåst. Trollet hade emellertid gett nyckeln till en vildgås som värpte ett ägg som nyckeln låg i och på detta ägg låg gåsen. Pojken lånade ett par korpar som flög och tog rätt på gåsen, hackade ihjäl den och tog ägget med nyckeln i. Sen tog han nyckeln och skulle öppna, men dörren vaktades av ett troll, han slog ihäl trollet med den ena stöveln, tog ut flickan och klev hem / Fredrik Jonsson Troll. 2 När han kom hem med tösen ville inte den fina herrn hålla sitt löfte utan fordrade att han skulle nedlägga hundra fiender som belägrade borgen. Han tog sin ena stövel och slog ihjäl hundra stycken och levererade in hundra rustningar och då äntligen fick han tösen. Det var en käring som kom ut ur ett berg och ropade till ett fruntimmer som plockade kröser.": Kom in skall du få känna på min mat." "Har du mer än du behöver kan du la spara till morgondagen" sade kvinnan. "Det var bra du lärde mej det maja, för det skall du få igen din ko". Trollkäringen hade stu- lit en ko för Maja. Det var en pojke som tog tjänst hos en troll- familj i Fägre Mo, de hade en "vassho" stor som den värsta saltebalja. När pojken kom dit var det de första de sa till honom, "Ta den där vass- hon och gå och fyll med vatten!" Pojken tittade på hon och gick så hem och talade om att den platsen kunde han ej sköta för de villa han skulle / Fredr. Jonsson Troll 3 bära vattem o stpra hoar. "Stätt är stätt," sade fadern, "du går tillbaka." När han kom igen, sade trollmor: "du kan ta den här lilla bunken och hämta några droppar vatten!" pojken gjorde så och när han kom tillbaka och ställde ifrån sig den lilla bunken, såg han att det var vasshon han burit.
Naturföremål
På Erikssons Sundsby ägor en myr, sedan gammalt kal- lad "Trollemyrene". På västra sidan om den myren ett berg med en större sten kallad för "trollstenen". Vid den stenen skall trollen ha hållit till. Ibland hade de stenen att rida på. En upphöjning på stenen kallas "sadelknappen". På ett berg strax väst om kyrkan en sten som vände sig var gång han hörde kyrkklockorna. Vid kyrkan fanns en hällekista. Den blev förstörd.