Galgbacken i södra Stockholm var under lång tid skådeplatsen för stadens grövsta brottsstraff och slutstationen för många dömda förbrytare. Den permanenta galgen var uppförd på en höjd i nuvarande Hammarbyhöjden, strax söder om dagens Kalmgatan, vilket gav en god synlighet för allmänheten i enlighet med tidens syn på avskräckande exempel. Själva avrättningsplatsen låg nedanför kullen vid den plats där Solandergatan nu sträcker sig, där marken än idag bär spår av historien.

Det var här som Konrad Pettersson Lundqvist Torsslow och andra dömda mötte sitt öde under den tid då dödsstraffet fortfarande utfördes inför stor publik. Den sista offentliga avrättningen i Sverige ägde rum just på denna plats den 18 mars 1862, då mördaren Nils Peter Hagström avrättades med yxa av skarprättaren Johan Fredrik Hjort. Händelsen bevittnades av en stor folksamling, och uppmärksamheten kring det makabra spektaklet bidrog starkt till att opinionen mot offentliga avrättningar växte sig oemotståndlig i Sveriges riksdag.

Kort efter denna sista avrättning avskaffades offentliga avrättningar i Sverige genom en kunglig förordning år 1866, och straffen flyttades innanför fängelsemurar. Idag är Galgbacken ett skyddat fast fornminne som minner om en mörkare epok i svensk straffrättshistoria. Området har sedan dess bebyggts med bostäder, men några minnesstenar och informationsskyltar på platsen hedrar minnet av de som en gång fördes hit för att aldrig komma tillbaka.