Värmland, beläget vid Vänerns norra strand och med lång gräns mot Norge, har sedan hedenhös varit en smältdegel mellan öst och väst. Under äldre tid utgjorde landskapet tidvis egna småkonungariken innan det fast integrerades i det svenska riket. Områdets strategiska läge och vidsträckta skogar gjorde det till en naturlig skådeplats för både gränsfejder och tidig näringsutveckling.

Under 1600-talet och 1700-talet genomgick landskapet en enorm ekonomisk expansion tack vare vallonska invandrare och utvecklingen av landets järnbruk. Bruksmiljöer som Björneborgs bruk och Brattfors bruk växte fram under ledning av inflytelserika släkter som Geijer och Löfvenström, vilket lade grunden för Värmlands ställning som industriellt centrum. Järnet exporterades ut i Europa via Vänern och Göta älv.

Vid sidan av brukskulturen har landskapet en djupt rotad litterär och folklig tradition. Många författare och kulturpersoner, med Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding i spetsen, har odödliggjort Värmlands sägner, herrgårdar och natur. Platser som Mårbacka vittnar om denna unika berättartradition som än idag drar till sig besökare från när och fjärran.

Idag möts besökaren i Värmland av en särpräglad kulturbygd där industrihistoriska lämningar, djupa skogar och levande hembygdstraditioner samspelar. Från de gamla hyttruinerna i bergsmansbygderna till skogsfinnarnas kulturarv i norra delar bär landskapet på ett omistligt historiskt djup.