Gamla Älvsborg anlades under tidigt 1300-tal vid Göta älvs södra strand för att skydda Sveriges enda direktutgång mot Västerhavet. Fästningen spelade en avgörande roll i de nordiska maktkamperna och belägrades upprepade gånger av danska trupper. Under Gustav Vasa och hans efterträdare förstärktes anläggningen, men dess strategiska läge gjorde den ständigt sårbar för fiendens angrepp.

Ett av de mest kända dramerna inträffade under Kristian IV:s krig på 1600-talet, då fästningen intogs av danskarna år 1612. Enligt den så kallade Älvsborgs lösen tvingades den svenska Kronan betala enorma summor i lösesumma för att få tillbaka fästningen och Bohuslän, vilket tömde statskassan. Efter den sista erövringen och förstörelsen beslutade man att flytta staden och fästningens funktion närmare kusten, vilket ledde till att nya Älvsborg uppfördes på Kyrkogårdsholmen.

Idag återstår endast låga ruiner och vallar efter det mäktiga Gamla Älvsborg, belägna i det industri- och hamnområde som idag kallas Kungssten i Göteborg. Platsen vittnar om en tid då gränserna mot väster var ständigt omtvistade och Göta älv utgjorde en livsfarlig zon. Arkeologiska utgrävningar har genom åren blottlagt murrester och föremål som ger en inblick i garnisonens hårda vardag och medeltida befästningskonst.

För den historieintresserade besökaren erbjuder platsen en stämningsfull inblick i Göteborgs födelse och tidiga historia. Även om miljön idag präglas av modern stadsmiljö, kan man ana fästningens storhetstid genom de bevarade kulturlagren och informationsskyltarna som berättar om dramatiska belägringar.