Vindelälven är en av Sveriges nationalälvar och sträcker sig från fjällvärlden i Arjeplogs kommun ner till saminflödet med Umeälven vid Vindeln. Älven har spelat en avgörande roll för människan sedan den senaste inlandsisen drog sig tillbaka. Längs dess stränder finns rikliga spår av tidiga fångstkulturer, samiska boplatser, färdvägar och kultplatser som vittnar om ett sekelgamalt samspel mellan människa och natur i Sverige.

Under historisk tid har älven varit en livlina för både den samiska befolkningen och de tidiga nybyggare som under Svenska kyrkans och Vasaättens tid flyttade norrut för att bruka jorden och beskatta skogarna. Fornnlämningar i form av boplatser, fångstgropar och gamla samiska offerplatser visar hur landskapet har nyttjats genom årtusenden. Älven utgjorde även en viktig färdled för handel och samfärdsel långt innan moderna vägar drogs fram genom Lappland.

Det som gör Vindelälven unik i modern tid är att den har undgått storskalig vattenkraftsutbyggnad, mycket tack vare hårt motstånd från lokala eldsjälar och naturvänner under senare hälften av 1900-talet. Detta har bevarat ett levande ekosystem med ursprungliga bestånd av lax och öring, samt ett dramatiskt landskap där forsarna strömmar fritt genom kanjoner och skogar, såsom vid det mäktiga Mårtenseleforsen.

Idag är Vindelälven en del av biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka, vilket uppmärksammar det unika samspelet mellan natur och mänsklig kultur. Besökare kan uppleva ett omväxlande landskap som präglas av samisk kulturhistoria, gamla flottningsminnen och storslagna naturupplevelser som årligen lockar vandrare, fiskare och historiskt intresserade resenärer.