Fiholms säteri uppfördes under tidigt 1600-tal på initiativ av rikskansler Axel Oxenstierna och dennes bror Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Arkitekturen utgörs av två parallella stenhus i tre våningar med sadeltak, präglade av den strama och monumentala vasarenässansen som var populär bland adelns stormän under stormaktstiden. Byggnaderna uppfördes med omsorgsfullt hantverk och utgjorde ett centrum för makt och ekonomi i regionen, omgivet av bördiga marker vid Mälarens strand.

Under 1600-talet spelade godset en viktig roll i regionens jordbruk och handel. Oxenstierna-ätten använde egendomen som en ståndsmässig bostad och maktbas, där besök av högt uppsatta ämbetsmän och kungligheter tillhörde vardagen. Den ursprungliga tanken var att skapa ett storslaget dubbelslott, vilket återspeglas i den symmetriska planlösningen med de två identiska flyglarna som speglar varandra över gårdsplanen.

Idag är Fiholm ett välkänt byggnadsminne och en av landets mest intressanta herrgårdsmiljöer från stormaktstiden. Även om huvudbyggnaderna är i privat ägo och inte öppna för allmänheten, präglas landskapet starkt av den historiska miljön med alléer och jordbruksmarker som sträcker sig ned mot Mälarens vatten. Platsen bär på en stark ättetradition som knyter samman stormaktstidens politiska elit med det sörmländska kulturlandskapet.