Ransäters herrgård anlades under 1700-talet och växte fram till att bli ett av Värmlands betydande järnbruk. Platsen är starkt förknippad med skalden och prästen Esaias Tegnér, som tillbringade delar av sin uppväxt i trakten, samt med författarinnan Eliza Augusta von Strokirch och den kända författarfamiljen Geijer. Herrgården utgör ett fint exempel på den klassiska värmländska herrgårdskulturen med sina timrade flygelbyggnader och ståtliga huvudbyggnad.

Under 1800-talet var Ransäter en dynamisk mötesplats för tidens intellektuella, där poesi, musik och samhällsdebatt blomstrade i salongerna. Här föddes och växte historiker, författare och konstnärer upp, präglade av det omgivande landskapets storslagna natur vid Klarälvens dalar. Bruksrörelsen lade grunden för det ekonomiska välstånd som gjorde den kulturella blomstringen möjlig i denna del av Värmland.

Idag fungerar Ransäter som ett uppskattat kulturarvscentrum och besöksmål som förvaltas för att hålla minnet av den gamla bruksmiljön och dess kulturpersonligheter levande. Området inrymmer bland annat museer, hembygdsgårdar och sommarteatrar som årligen lockar tusentals besökare. Det är en plats där det tidiga 1800-talets romantiska Värmland alltjämt tycks dröja sig kvar mellan de gamla bruksbyggnaderna.