Ulvhild Håkansdotter föddes omkring år 1095 och var en av sin tids mest inflytelserika och omskrivna drottningar i Norden. Hon tillhörde den mäktiga norska Stenkilsätten eller en framstående norsk stormannasläkt. Hennes liv präglades av högdramatiska dynastiska allianser under en period då de nordiska kungamakterna formades.

Hennes första äktenskap ingicks med kung Inge den yngre av Sverige. Efter hans död ingick hon ett nytt äktenskap med kung Nils Eriksen av Danmark. Genom dessa giftermål knöts starka band mellan de nordiska rikena, och Ulvhild framträder i källorna som en politiskt aktiv aktör som inte tvekade att använda sin ställning för att påverka maktbalansen.

Efter den danske kungens död återvände hon till Sverige och gifte sig en tredje gång, denna gång med kung Sverker den äldre. Tillsammans med Sverker verkade hon aktivt för att stärka kyrkans ställning i Sverige. Paret bjöd in cisterciensermunkar från Clairvaux i Frankrike för att grunda kloster på svensk mark.

Tack vare Ulvhilds och Sverkers försorg grundades både Alvastra kloster och Varnhems kloster. Dessa institutioner fick avgörande betydelse för landets kulturella, ekonomiska och religiösa utveckling under medeltiden och bidrog till att knyta det svenska riket närmare den kontinentala kristenheten.

Ulvhild avled omkring år 1150 och efterlämnade ett eftermäle som både djupt troende mecenat och skicklig politisk strateg. Dessvärre är hennes levnadsbana till stora delar höljd i dunkel, och flera uppgifter om hennes liv kommer från utländska krönikor som Saxo Grammaticus, vilket gör att bilden av henne växlar mellan helgonlik mecenat och intrigmakare.

Arkivet vid Korpmet@ konstaterar att källläget kring kvinnors politiska handlingsutrymme under 1100-talet är begränsat, men Ulvhilds närvaro i dokumenten vittnar om en ovanligt stark maktposition för sin samtid.