Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Läkekonst (Midsommar)
På ett ställe i Botilsäter var gumman ute och drog ett lakan i gräset vid en ### om midsommarnatten. Ung## som kom från midsommar### såg henne. Hon vred daggen ur lakanet i en bytta med lock på. Hon tog daggen för att bota ett sjukt barn, som de hade på det stället. De tvättade barnet med den daggen. Den daggen skulle torka in i kroppen. Så det gick inte an att ta en handduk och torka barnet efter tvätt- ningen. Detta hade min mamma sett. Det var allt flera som tog tillvara den daggen. För den skulle va- ra bra för sjukdom, både för människor och djur. Och jag vet att en del gummor tog växter den nat- ten för att ha till medicin. Somliga växter tog de strax före midsommar , somliga under midsommar och som- liga strax efter midsommar
Hösthalvåret ("Larsmess")
Efter Larsmess skulle slottehar'n jagas. De som ente hade slått ifrå sej då de feck slottehar'n frå de andre som hade slått.
Hösthalvåret (Larsmess)
Skulle inte äta blåbär efter Larsmess för då hade Lars pissa på dom.
Tideräkning
På vår'n, dä va' säkert i mars, bruka ve å ella en sten het å kasta i sjön. Ja hörde mö talas om den hete sten men ja vet ente va den skulle betyda.
Tomasdagen
Dä va' på ett ställe som de inte trodde det va' farligt å arbeta å föra väsen på Tomas- kvällen. När de senare geck te lagår'n å mjölka feck de se att e kvega hade blivit frak- tad opp i en kalvekätte. Dä geck ente å få kvega därifrå mä mindre än att de högg ner flere stockar i kätten. Efter detta våga de aldrig ō väsnas på Tomas- kvällen sen dä blivit mörkt.
Lucia
Om lusse skulle alle opp tile i otta. Både folk å kor skulle ha god traktering. Dä va' ente bra å legga länge. De skulle läsa e bön före de börja å fägna.
Lucia
Dä va' ente bra å lessa länge på lusseotta. Alle försökte å komma först opp. Några hade klätt ut sej. De hade ljus i håret. Kom å bjöd på kaffe. Sjöng gjorde de också men dä minns ja enget av. - Krätura skulle också ha go' traktering den moran.
Juleher'n
Juleher'n bakades av vörterdeg. (Rågmjöl ō vörter). Först bakades en rund kaka sen tog de ut mä mått eller nävane ur kantene så kaka ble tagge- te. – Juleher'n skulle legga på bole hele jula. Den bestod vidare av fyra julkusar som lades ovanpå kaka. Allra överst la- des sen julosten. Juleher'n feck ente röras utan skulle gömmas te vår'n.
Julafton (fågelkärven)
Fågelnekane togs ut redan på hösten. Dä va' av den bästa säden. Hemma tog ve allti av två stycken. De sattes redan opp på julafton en i vardera ändan av lagår'n.
Julkvällsed
Då de ga' krätura om julekväl så de allti: Ät väl, må väl, dä ä julekväl i kväl.
Julkvällsed
På kväl tog de in halm å låg i. Dä före- ställa Frälsarn att han låg på halm förste gången i e krubba.
Jul (Julegoppa)
Julegoppa gjordes av halm på julaftonen och ställdes i ett hörn av stugan. Ho kläddes ibland med något klädesplagg. Man an- såg att julegoppa var farlig.
Julafton
På julafton skulle all maten delas ut som de skulle ha juldagarne. De feck enget mera förrän 3:dje dan. En del gömde maten under taket på särskilda gälar.