Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
Det var en kväll en man var ute och red på sin häst. Då träffade han på en stor skara troll, och där- ibland ett troll som hade ett horn och en pipa. Hor- net användes att dricka i, och pappan att samla hop trollen med. Riddaren stannade och lyssnade. Då sa trol- len: "Släng hit en bit!", och alla trollen drucko ur hor- net. Då bad riddaren att även han skulle få känna på det som fanns i hornet, men när riddaren fick hornet, tömde han ut dess innehåll, och det var väl, ty det innehöll gift. Med den andra handen tog han pipan, se'n red han in på en korsarjader åker och befriade sig för trollen när solen gick upp. Och hornet och pipan finnas på Trolle Ljungby slott. Trollen beklaga sig att de ald- rig kan få ihop släkten mer, sen de förlorat pipan.
Spöken
I Kärr, Voxtorp levde tills för ett år sedan en likkistmakare och snickare vid namn Peter Nilsson, som miss- tänktes ha förgiftat sin hustru. Det påstods därför, att hon spökade i en håla utanför bostaden. En gång råkade en person i Voxtorp vid namn Jöns Hansson, som nu hade varit omkring 90 år, om han levat, ut för spöket, som uppenbarade sig i form av ett ljussken. Jöns Hansson blev sjuk under flera dagar. Likkist- makaren tog ut lysning till ett nytt äktenskap, och den blivande hust- run flyttade in till honom innan vigseln. Men så spökade den döda / hustrun, och någon vigsel blev ej av. Sedan flyttade en annan kvinna till honom och bodde hos honom un der flera år, under vilken tid det intet spökeri förnams. Men så gifte hon sig med honom, och då börja det spöka alldeles besatt, varför äk- tenskapet upplöstes. Senare inflytta- de en annan kvinna till honom och levde hos honom till sin död, men hon tycktes ej vara besvärad av spöken. Men det påstods, att om hon gift sig med honom, hade det spökat. Den döda hustrun tycktes vilja förhindra, att han gifte sig på nytt. Denne likkistmakare på- stod sig få meddelande från an- devärlden, om det var manslik el- ler kvinnolik han skulle göra kis- ta till.
Sjön Lygnerns botten
En gammal saga berättar att i sjön Lygnern skulle det finnas både menniskor och djur. Somliga dagar kunne det uppkomma en hel bo- skapshjord med brandgulrandiga kor gårdes djur som betade där samtidigt hade en ko som blev betäckt av sjön Lygnerns tjur så det blev en likadan kalv dätta hände flere år i rad och alltid likadana kalvar. Ingen visste hur den kon kom i kalvställning utan genom den tjuren som fanns i Lygnern. Likaså en gång fick gårdens folk se en fager jungfru brodera guldbroderi som skimrade i kapp med solen, när de tänkte gå närmare försvann hon i sjön glömmande sin guldfinger- borg på stranden. Då visste de att det var sjöjungfrun, som var uppe och sydde.
Botemedel för Ängelska sjukan hos barn från år 1782.
Gråsuggor, Millepedes. som och kallas Munkelös samlas och torkas, varefter de pulviseras. Detta pulver kon- cerveras i glasburk och sedan barnets mage nogot förut med litet rabarber är rensad, tager man av detta pulver en knivsudd och ingiver barnet i ljumt vatten en gång i veckan eller två. Sedan avkläder man barnet och sätter det fram- för spiseld, hvarpå man smörjer ryggraden med en färsk gädda som är tjock och bäst i som- mar månaderna, och när det börjar torka för elden eller under smörjningen, skrapar man barnet med en slö kniv varsamt så att ej huden skadas. Därefter tar man på tjänligt sätt upplöst camfert i vatten på en yllen klut däri doppad gnider ryggen. Alla leder på armar / och ben förfares på samma sätt 2 gånger i veckan måndag och fredag. Detta fortfares tills barnet bättras. Och på detta sätt igenom Guds nådiga bistånd hava barn med Ängelska sjukan besvärade blivit curerade, dock bäst försöka denna lindriga kur i början av sjukdomen innan barnet blir förbytt och hele gestalten blir förstörd av obetänksamt prat och käringeskråk och skrävel. Tron är nämligen den att om nogon tycker att barnet är ducktigt och säger rent ut sin mening barnet därigenom blir sjukt helst ängelska sjukan, men om modern är färdig svara genast "kyss barnet i ändan" om det är pojk eller flicka skall det nämnas till ex. "kyss pojken i ändan". Därmed är förtrollningen bruten.
Medicin för flere sjukdomar
Fallandesot om uppkom genom modern som under tiden innan barnet föddes blev rädd särskilt vid svinslackt, så många veckor som fostret blivit så många år blev barnet innan sjukdomen uppträdde. Om modern tog och klippte av per- sonen som fick fallandesot alla kläder som han hade på sig för tillfället och brände upp då skulle ej sjukdomen återkomma. Men inte alltid moderen finnes då är Marsormen mycket bra om man träffar en orm i mars måndad vilket är sällsynt lägges den levande i en kittel med kokande vatten och kokas. Pasienten tvättar sig i vattnet samt intager därav då försvinner sjuk- domen. Alla fallandesots sjuka äro ej lika därför ej lika botemedel stjäla en späd gris är mycket bra ingen skall veta utan den själv / som behöver botas. Grisen kokas hel. Wattnet dricks och fläsket ätes en del av vattnet smörjas med sjukdomen försvinner. Beskrivning på Kräftsalva som passar för flere sjukdomar. Ett halvt tjog levande kräftor, stöt dem sönder och koka dem i en kruka med en mark osaltat majsmör. Följaktligen måste tillagningen ske i maj månad. Man kokar dessa saker tillsammans tills salvan får en vaker ljusröd färg varefter man silar det genom en duk i glas eller stenkärl och förvaras under benämningen, "Kräfte-salva." Den passar för all sorts värk, eller när männskor eller djur brutit ben ur led. Både invärtes ock ut-värtes för intagning och smörjning.
När Sväs Henrik såg spöke
Darna före jul hade Sväs Henrik och hans dotter Johanna vart i stan. Det var bra sent när han körde hem och här var riktigt "narmört". När han kom till Thorstorp i en li strax vid Gun- ned var det, som om någonting kommit och tatt tag i betslet på hästen. Då ropte Henrik te: "Va ska Skam på me å min häst å göra ?" Henrik ha- de ju söbet, så han va bra "ör" för annars hade han nog inte gjort någonting så dåraktigt som att tala till en som går igen. Det var en huvud- lös kar, som bruka visa sig i Gunnes li. När Henrik hade sagt det var det som om någonting hade hoppat rätt över hästen. Sen börja hästen att springa det värsta han orka. Han han höll på å springa i "gröbere" så fort han hanns. När han kom till Kullagårds bro skulle han satt rätt / över räcket där. Och det var som "dä som ont ä" hade vart efter dem. När dom var nära hemma vid så höll han på att sätta över en hop bjälkar som där låg. När Henrik kom in satte han sig till bordet och skulle äta. Rätt som han satt där så blev han så "könsteger" han wittna å öwerna bleve som glas. Dom därhemma blevo ju förskräckta och Caroline gik till honom och fråge: "Men wa ät mär peppar ?" Då tog han henne i "hanna" och krama den så att hon trodde blot gick ur den. De fråga Johanna om hon visste vad som var litt men. Men hon tordes ingenting tala om den kvällen för om hon hade nämnt vad som de hade vart ute för så hade hon också blivit lika sjuker. Där var en gammel, som de kalla för farmor, hon sa, att de ska försöka att röka Henrik. De fingo i "kållen" i en säng och så röka de honom med tändstickor. När de ha- de hållit på å rökat en stund så körde han i / å "spy" så förskräckligt. Så fick han ett "puste" te, så han blev lika besynnelig. Men de höllo på å rökan tills han körde i ett "spy" igen. Med sen han bare fick "spytt" så bättra han sig. Och dan efter var han lika bra igen.
Julafton.
Om man slipade en lie vass och sedan lät den hänga ute under julafton, så skulle man sedan inte behöva att slipa den under hela hösten, Utan den kom att hålla sig vass ändå.
Magi. Midsommar
Midsommaravton brukade man kärna smör s. k. midsommarsmör. Detta smör saltade man inte någ- ot, utan det skulle vara alldeles färskt. Detta smör brukade man använda som läkemedel, det ansågs vara förträffligt mot sårnader vrickningar med flera andra krämp- or.
Magi
En drängpojke skulle smörja sin husbondes vagn. Han blev härvid tillsagd att begynna att smörja vag- nen så att han gick motsols. Men han gorde i stället tvärtemot som han blivit befalld. Husbond- en kom härunder ut och fick se detta, drängpojken fick en kraftig örfil för att han ej gjort som han blivit befalld.
Årets högtider
Julhalmen breddes fordom i hög på golvet, eller också inbars den sist skördade kärven hel i stugan och hälsades som en levande person- lighet – livsguden. Bruket att und- er julaftonen vila på julhalmen skall bibehållits tills för bara några år tillbaka i Knäreds socken.
"Kloka"
En gång skulle jag bevista gudstjänst- en i Våxtorps kyrka. Här var det snö och slädföre, och det var smällande kallt. jag åkte därför i en s.k. kana. När jag kört en bit upphanns jag av en annan kankörare som körde allt vad hästen kunde springa. Jag körde åt sidan så att han skulle kunna köra förbi, men han höll sig bak- om. Och jag körde inte fort, utan jag lät hästen gå som han ville men han blev likväl så svett så att det rök av honom. När så guds- tjänsten i kyrkan var slut och jag var på hemväg upphanns jag åter av nämnda person. / Men nu körde han förbi mig, och jag följde efter och det bar av i trav hemåt, men nu blev inte min häst ett dugg svett. Den där personen hade ord om sig att kunna lite mer än andra.
Medel mot troll o trolldom
Bästa medel mot troll och troll- dom är bitar av flygrönn, skurna midsommarafton, men skall det vara riktig kraft däri måste de skäras av en person, som är lika naken, som då han kom till världen. Han skall gå nio steg baklänges från trädet och då skall där komma fram små pysslingar och räcka honom flygrönnen.
Tur och otur
I När en katt springer över vägen är det otur. Oturen kan avvärjas genom att spotta tre gånger efter katten. II Om en ekorre springer över vägen fram- för en när man skall gå någon städs kan man lika gärna vänta otur för det blir inte gohälligt i alla fall. III Om man kommer att ta västen vrång på sig om morgonen kommer man att få förtretligheter under dagen. IV Om man skall gå någonstäds och möter en gammal käring får man stor otur / med det man skall taga sig före.