Staden Kiev grundades enligt tidig medeltida tradition under sent 400-tal eller tidigt 500-tal, men nådde sin historiska höjdpunkt som centrum för riket Kievrus. Under vikingatiden fungerade staden som en vital knutpunkt längs handelsvägen från varjagerna till grekerna, där skandinaviska ruser, ledda av hövdingar som Rurik, knöt samman Östersjön med Svarta havet och det Bysantinska riket. Handeln omfattade pälsar, vax och slavkontakter som byttes mot siden och silvermynt.

Under Vladimir den store kristnades Kievrus år 988, vilket inledde en intensiv period av monumental kyrkobyggnad och kulturell blomstring. Den magnifika Sofiakatedralen uppfördes på 1000-talet under Yaroslav den vise och står i dag som ett av Ukrainas främsta UNESCO-världsarv. Staden styrdes av den mäktiga Rurikdynastin, vars furstar ofta hade nära äktenskapliga och politiska band till nordiska kungahus, vilket avsatt spår i både isländska sagor och ryska krönikor.

Kiev drabbades svårt av den mongoliska invasionen år 1240 under ledning av Batu khan, vilket ledde till stadens fall och en lång period av politisk splittring. Trots upprepade förstörelser genom århundradena har staden återuppstått och bevarat sin roll som den ukrainska kulturens ochandlighetens hjärta. Arkeologiska utgrävningar i staden har blottlagt rika lämningar från både hednisk vikingatid och tidig kristen medeltid, däribland vapen, runristade föremål och praktfulla smycken.

Idag möts besökaren i Kiev av en storslagen stadsmiljö där historiska klosterkomplex, såsomPechersk Lavra, och breda esplanader vittnar om en dramatisk men stolt historia. Stadens museer rymmer ovärderliga samlingar av fornfemmor, ikoner och medeltida handskrifter som kastar ljus över den tidiga östeuropeiska statsbildningen och dess nordiska beröringspunkter.