Thingvellir (Þingvellir) ligger dramatiskt beläget vid den nordatlantiska mellanhavsryggen, där den eurasiska och den nordamerikanska kontinentalplattan drar isär och skapar en mäktig kanjon. Platsen valdes omkring år 930 e.Kr. för att hysa Alltinget, det gemensamma tinget för hela Island, vilket gör det till en av världens äldsta parlamentariska institutioner. Här samlades landets hövdingar och fria män årligen vid midsommar för att stifta lagar, skipa rättvisa och befästa gemensamma band. Det var också här som islänningarna kring år 1000, under ledning av Thorgeir Ljosvetningagodi, formellt beslutade att kristendomen skulle bli landets officiella religion.

Själva tingplatsen domineras av Lögberg (Lagberget), där lagmannen stod och proklamerade lagarna ur minnet inför den samlade församlingen. Området användes inte bara för politiska beslut utan fungerade även som en gigantisk marknadsplats, en social knutpunkt där äktenskap ingicks, nyheter spreds och sagor berättades. Intill ligger den djupa ravinen Almannagjá och den mörka sjön Drekkingarhylur, den sistnämnda känd som den plats där kvinnor dömda för brott som äktenskapsbrott eller mord dränktes under den senare danska överhöghetstiden.

Idag är Thingvellir upptaget på Unescos världsarvslista och utgör en omistlig del av den isländska identiteten. När Island den 17 juni 1944 bröt sina sista band med Danmark och utropades till republik, skedde detta just här på historisk mark. Besökare möts idag av ett storslaget naturlandskap präglat av vulkanisk aktivitet, klara källor som Peningagjá och tydliga spår av de gamla torvbodar som tingsdeltagarna en gång reste under sina sammankomster.