Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) grundades den 2 juni 1739 i Stockholm av en krets tänkare och vetenskapsmän, bland andra Carl von Linné, Mårten Triewald och Anders Jonas Ångström (senare generationer), i syfte att sprida nyttiga kunskaper på svenska. Inspirationen hämtades från utländska förebilder som Royal Society i London och akademin i Paris, med en stark betoning på praktisk nytta inom näringsliv, jordbruk och naturvetenskap.

Akademien fick snabbt kunglig sanktion och inrättade tidigt ett eget observatorium samt naturhistoriska samlingar. Under Carl von Linnés och andra framstående ledamöters ledning växte institutionen till att bli den främsta förmedlaren av vetenskapliga rön i riket. Dess skrifter och handlingar spred kännedom om den svenska naturen och ekonomiska förbättringar till både inrikes och utrikes läsare.

En av akademiens mest kända och prestigefyllda uppgifter sedan början av 1900-talet är att utse pristagare i Alfred Nobels anda. Varje år beslutar akademien om mottagarna av Nobelpriset i fysik, Nobelpriset i kemi samt Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, vilket har givit institutionen en central ställning i den globala vetenskapsvärlden.

Byggnaderna på Lilla Frescati i Stockholm utgör idag det moderna hjärtat för akademiens verksamhet, som innefattar flera framstående forskningsinstitut och internationella kommittéer. Genom symposier, vetenskapliga publikationer och rådgivning till beslutsfattare fortsätter akademien att värna om forskningens frihet och dess roll i samhällsutvecklingen.