Ministero della Cultura, ofta förkortat MiC, är det italienska regeringsorgan som ansvarar för nationens kulturarv, landskap, upphovsrättsfrågor, scenkonst och museiverksamhet. Ministeriet inrättades ursprungligen år 1974 av Aldo Moros regering efter ett förslag av den framstående historikern Giovanni Spadolini, som blev dess förste minister. Innan dess var kulturfrågorna splittrade mellan olika administrativa myndigheter, främst undervisningsministeriet.

Institutionen har sitt säte i det storslagna Palazzo Collegio Romano i centrala Rom. Byggnaden, som uppfördes under 1500- och 1600-talet på uppdrag av Gregorius XIII, andas den tidigmoderna kyrkostatens arkitektoniska prakt och utgör en värdig inramning för den statliga kulturförvaltningen. Härifrån samordnas landets omfattande nätverk av arkeologiska utgrävningar, statliga museer, arkiv och bibliotek.

Under sin historia har ministeriet genomgått flera namnbyten, däribland Ministero per i Beni Culturali e Ambientali och senare Ministero per i Beni e le Attività Culturali (MIBAC), innan det fick sin nuvarande benämning. Dess ansvarsområde är unikt i sin omfattning med tanke på att Italien rymmer en oproportionerligt stor del av Unescos världsarv. Genom sina regionala organ (Srintendenze) utövar myndigheten strikt tillsyn över att historiska byggnader, fornlämningar och konstverk skyddas mot förstörelse och otillåtenexport.

Förutom att värna om det förflutna stöder ministeriet även samtida konst, film, teater och musik genom statliga bidrag och fonder. Institutionens roll är därmed dubbel: att bevara minnet av den romerska antiken, renässansen och barocken, samtidigt som man stimulerar den moderna kulturens utveckling i en ständigt föränderlig värld.