Folketinget har sitt ursprung i den danska junigrundlagen som antogs år Frederik VII|Frederik VII och trädde i kraft 1849, vilket ersatte det tidigare ständerförsamlingssystemet. Till en början utgjorde Folketinget den ena kammaren i Danmarks Rigsdag, där Landstinget utgjorde den andra kammaren. Genom grundlagsändringen år 1953 avskaffades tvåkammarssystemet, och Folketinget blev en enkammarförsamling med upp till 179 ledamöter, inklusive representanter för Grönland och Färöarna.

Församlingen sammanträder i Christiansborg slott, beläget på ön Slotsholmen i hjärtat av Köpenhamn. Platsen har en lång historia som maktens centrum i Danmark, med tidigare kungliga palats som brunnit ned och återuppbyggts vid flera tillfällen. Den nuvarande slottsbyggnaden uppfördes i början av 1900-talet i nybarock stil efter ritningar av arkitekten Thorvald Jørgensen, och dess tunga granitfasader vittnar om den statliga kontinuiteten.

Folketingets primära uppgift är att stifta lagar, fastställa statens budget och utöva parlamentarisk kontroll över regeringen. Det danska valsystemet bygger på proportionuell representation med en spärr på två procent, vilket historiskt har lett till att flera partier samverkar i koalitionsregeringar. Institutionen har spelat en avgörande roll i utvecklingen av den danska välfärdsstaten och har genomgått betydande reformer i takt med landets demokratisering.